Thursday, 31 December 2009

The year of 2009

Satan i gatan, är vi redan här? Wow, tiden går snabbt när man har haft mycket att göra men det här är ju nästan löjligt.
Själv har jag rest över halva Svea Rike och även intagit Nordirland, allt under detta Nådens år 2009. Här i kronologisk ordning:

Scandinavian Sci-Fi, Game and Film Convention i Göteborg - Michael Biehn var där, killen som spelade Corpral Hicks (ja, han den snygga) i min favorit-sci-fi Aliens, så jag var tvungen att åka dit (upptäckte till min förskräckelse att han inte är så snygg nuförtiden dock). Jag svansade i god ordning efter stromtroopers och nazgûls hela dagen i min egenkomponerade skoluniform. Jag suktade även efter att köpa en life-size Stitch, konstaterande I like fluffy.

Studieresa till Bryssel - och jäklar vilket drag det var och inte var man människa förrän två dagar efter att man kom hem. Fest, Svenska Representationen, parlamentet och en fantastiskt multikulturell stad. Denna resa kommer för alltid att kommas ihåg som de dagar då jag lärde mig att älska öl. Tack Stella Artois, jag är för evigt tacksam.

Kvastkampen i Kalmar - och det var väldigt rosa. Temat var musik och vi var Flamingokvintetten. Alldeles för mycket alkohol och alldeles för mycket fjädrar (jobbarna på Corehouse HATADE oss efter tre dagar). Vi vann lekarna i alla fall.

Leksands Medeltidsmarknad - och världens mysigaste dessutom. Jag och Syster lyssnade på och dansade till Nordmans konsert (det var fantastiskt roligt att höra dem live trots att Håkan glömde texten till Vandraren), vi badade i Österdalälven två veckor efter islossning, åt 'Nöff', drack (mycket) öl, pratade med musikanter och knektar till 5 på morgonen och njöt så mycket vi bara kunde i 30-gradig värme i maj.

Kungahälla Medeltidsdagar - det enda jag kommer ihåg är gyttja, regn och otrevliga människor alternativt fulla OCH otrevliga människor. Bohus Fästning och jag kommer inte direkt överens men om solen skiner i denna Guds bakdel sommaren 2010 så kanske vi ses där igen. Med Jäger.

Medeltidsveckan på Gotland - 10 dagars semester som resulterade att jag kom hem med 39 graders feber och fick stanna hemma från jobbet i två dagar. Utvilad var det ja. Denna vecka av veckor erbjuder både sina bra och dåliga sidor till alla som väljer att uppleva dem. De bra minns man för evigt, de dåliga lämnar man på färjeterminalen. Jag ber er uppleva det i person eftersom att återberätta aldrig ger samma känsla som att faktiskt vara med om det.

Söderköpings Gästabud - Sörping överaskade (eller?) med regn. Och regn. Och en mysig stadskärna. Jag, Syster och Riddarna med Käpphästar bodde i tält och där drack vi, åt vi och... levde vi. Hela helgen. Minnesvärt är att jag fick en ung beundrare på campingen. Han var 5 år gammal.

Järnbränning i Tranemo - den sista i sitt slag tydligen. Nu ska Järngänget läggas till vila har det ryktats om. Frågan är om gubbarna kan hålla sig borta från ugnarna eller om det bara flyttas till en annan plats. Som den prydnad jag varit sen jag var tre äpplen hög så följer jag med.

International Students' Orientation Programme i Belfast - now that was some great craic! Fick snabba lektioner i hur Belfast/Nordirland funkar och lika snabba tourer i staden genom pubar och torg. Två veckor spenderade genom att se sig omkring.

Invasion Belfast II - Emerald Garrison (Knights of the Empire) intog Belfast och det var fantastiskt töntigt. Jag gick dit (en timmes promenad) och jag gick därifrån (1,5 timmes promenad, ForbiddenPlanet ligger på vägen) för att jag inte hade råd med mer än inträdet... "...and I'd do it again I tell you, I'd do it in an instant, mwahahahaHAHAHA!" Nej då, jag är inte nördig, I just want me a stormtrooper.

Första tatueringen - ta en blyertspenna, vässa den och dra den sedan mot huden, ganska hårt. Ungefär så känns det i princip att tatuera sig. Så, nu har vi det utrett. Tatueraren var kvinlig, välpiercad, vältatuerad och väldigt trevlig när hon inte var stressad. Jag blev nöjd så det blir flera, var så säker. "I'm addicted to your tattoo..."

Belfast Christmas Continental Market - vackrast under mörkrets slöja så att alla lampor kommer till sin rätt. Så mysigt, så vackert, så trevligt, så... juligt.


Sist men inte minst några smakprov ur vad som komma skall under 2010: Uppsatser, tillbaka till Kalmar, Scandinavian Sci-Fi, Game & Film Convention i Gbg, New York City, Leksands Medeltidsmarknad, examen, sommar, Medeltidsveckan och kanske en liten resa någon annanstans? Det får framtiden utvisa.

GOTT NYTT 2010.

Sunday, 27 December 2009

Vinterdag

Julen är grymt överskattad.
Snö är inte det.
Om någon vill mig något så läser jag biografier och varulvs-fiction. Jag svarar inte på sms i 90% av fallen. Jag vill bara stänga in mig. Helst i en igloo. En igloo hade varit häftigt.

"You live and learn. At any rate, you live."
- Douglas Adams

Friday, 25 December 2009

It lives

Systers hund överlever. Men valparna gjorde inte det. Hunden kommer hem imorrn ifrån veterinären.
Kan påpeka att jag och Moo-Ma satt och väntade oss igenom operationen på två timmar för att få reda på att hunden stannar över natten. Vi är lagom roade.
Min jul har inte varit någon jul hittills.

Thursday, 24 December 2009

God (?) Jul

Julafton hos Moo-Pa's föräldrar. Som vanligt ganska torrt utan Syster.

Men Ok, låt mig klargöra situationen som en del frågar om: Systers hund var inte fet - hon är dräktig. Tre valpar varav en redan är född - dödfödd - och de två som är kvar... är kvar. Och ingenting händer. Vi ska till veterinären ganska snart.

Har hört om båda uppsatserna jag väntat på nu. Ett bra besked och ett dåligt. Idag dessutom. Det bra kom igår. Tusan.

Tuesday, 22 December 2009

Love the smell of coffee in the morning

Moo-Pa har skaffat sig en fascination för nymalet kaffe. Han maler hela bönor och kokar i perkulator. Dat is da shit I tell ya. Finns det något bättre än att vakna till den doften på morgonen?
Har äntligen gjort lite nytta här hemma. Känns så skönt att ha energin till det! Släpat hem granris, fixat stallen (vi har ju trots allt 3 hästar i två olika stall på gården), gått med hundarna (också tre...), kramat katterna (Stig & Torsten hade ingenstans att fly), moffat havregrynsgröt och kanelbulle. YUM!
Snart är det dessutom dags att koka knäck. Och kola. Och radiokaka.

I ♥ Torlunda.

(Fortfarande inte ett ljud från QUB.)

Monday, 21 December 2009

Back home for Christmas

Nu står man än en gång på Svea Rikes mark och det känns för att inte säga för mycket: SKÖNT. Det är jävlar så kallt här!

Fick se lille Wonderboy idag. 6 veckor gammal och söt som få. Luktade gott gjorde han också. Jag har aldrig tyckt om bebisar. De flesta jag ser skriker eller kräks och lets face it, det är inte det minsta vackert. Efter det kommer det faktum att jag inte vet dipshit om bebisar. Jag är rädd att de kommer gå sönder. Kanske är för att jag är rädd för dem som jag inte tycker om dem. Mina brorsöner och Wonderboy är annorlunda däremot. De tycker jag om av ren instinkt. Men jag är fortfarande rädd för dem. Det ändrar på sig det med antagligen.

Har inte hört ett ljud om resultat på uppsatser än, har bara fått ett ursäktande mejl från en av lärarna om att rättningen inte är klar än. Han har bara haft 5 veckor på sig. Idiot.

Saturday, 19 December 2009

We've all got luggage

Just nu utan att allt är nerpackat väger min stora väska 18,6 kg. Jag kanske kommer att gå över gränsen med 1-2 kg med andra ord. Sweet! Inte mycket att betala i övervikt alltså.
Mindre än 17 timmar kvar som invånare på Elms. Är åter igen bosatt i en resväska. Nostalgi.
Vi är ett par stycken som ska ut och äta lite gott ikväll. Tyvärr visar sig inte Belfast från sin bästa sida. Det är grått och småregnar. Hoppas att maten väger upp för det.
På måndag får jag reda på vad jag fick på CTJ-uppsatsen jag väntat på ett tag nu + IP-uppsatsen som jag lämnade in i måndags. Där ser man vilken lärare som prioriterar sina elever.
Har för övrigt fått ett stipendie på 5000 kr. Jag är lika chockad som alla andra. Jag hade inte väntat mig det. Det betyder att min NY-resa i april i stort sett är helt betald. Hurra!
Jag hoppas verkligen att snön inte kommer att hindra mig i min hemresa.

Friday, 18 December 2009

Let It Snow, Let It Snow, Let It Snow

Dagarna har varit ovanligt fyllda med småsaker.
Igår lämnade jag in min uppsats på ca 2840 ord och den blev hyfsad, inte awesome precis men det är ord efter ord som bildar meningar på ett papper.
Besökte äntligen Ulster Museum i Botanic Garden för att se en skittråkig utställning om The Troubles. Personligen tyckte jag bättre om alla historiska kläder som var med i de andra utställningarna.
Jag hade även mitt sista seminarie för terminen i Islamic Politics med Secret Santa + julmusik vilket gjorde sitt till att höja stämningen. Ganska trevligt. Bevvan var glad och vi fick godis. Fördel efter fördel.
För att fira så klädde vi tjejer på Elms upp oss och gick ut en sväng, men det var först efter att det snöat i ungefär 2 minuter. Kvällen blev bra även om vi sprang omkring väldigt mycket mellan barerna. Någon gång under kvällen vrickade jag handleden. Jag vet inte när men det gör ont. Jag fick min öl i alla fall.
Idag har det kryllat av poliser i centrala Belfast i och runt tågstationerna. Botanic Railway Station var helt stängd under morgonen, orsak hittills okänd. Jag gissar på ännu ett bombhot. Det gjorde dock att jag och Fia tappade lusten att åka till Bangor. Så vi shoppade istället och nu är jag en nyårs-outfit rikare.
Skickade iväg alla mina skolböcker till Sverige också.
I övermorgon åker jag Hem.
Saknar alla.
Kommer sakna Belfast.
6 dagar till Julafton.

Wednesday, 16 December 2009

AAARRRRGHHH!!

Ett gutturalt ljud av missnöje utblandat med lite frustration.
2400 ord skrivna. Minst 100 till men högst 600. 100 ord är ingenting och jag vet vad jag ska skriva härnäst. Jag är jättetrött på det här ämnet. Och imorgon ska det in. Jag är inte stressad, bara trött. Jag vill hem. Efter seminariet klockan 3pm imorgon är jag fri att göra lite som jag vill så då blir det julmarknad vid City Hall med mulled wine och öl. Fira lite. Whoopie.
3 dagar till sen är det söndag. Hemåt till föräldrar, Torlunda, djur, vänner men framförallt Syster och Ben and Jerry's.

Mat. Jag längtar efter julmat. Under tiden jag varit här har jag knappt rört kött av någon sort. Jag har vägrat vilket jag har beskrivit i ett annat inlägg. Inte ens kyckling smakar bra längre. Konfunderad.

(Klockan är 23:24 och jag har 2800 ord på uppsatsen. Det betyder att jag skrivit 1000 ord idag men jag kan inte få till avslutet... AAARRRRGHHH!!)

Torchwood

Ännu en serie i mängden av sci-fi. Det här är en spin-off på Dr. Who och den är... Ok, i början var den irriterande för att jag inte kom överens med en stereotypisk och orealistisk uppbyggnad av karaktärerna, det var irritationsmoment som jag stog ut med för att se vad det hela handlade om efter att ha sett actionfigurerna på Forbidden Planet. Nu, 12 avsnitt in i serien, har jag lärt mig ignorera den jag stör mig mest på och förstått att hon bara är som människor är: rätt korkad. Anledningen till att jag skriver är för att jag tycker om serien för att den är underligt sexuellt frispråkig. Det är sexuella förhållanden hit och dit med arbetskamrater, aliens, mellan tjejer, personer från andra tidsåldrar och nu... är inte ens självaste Captain Jack Harkness helt stereotypisk i sin sexualitet. Han är istället härligt tvetydig. Han är överallt!

Och det var dagens parantes.

Har kommit upp i 2000 ord på uppsatsen.

Tuesday, 15 December 2009

Hemlängtan

  • Jag längtar hem. Mycket. Små saker får det att göra ont.
  • Har skrivit 700 ord på uppsatsen hittills idag. Hoppas på iaf 200 till.
  • Har börjat packa min resväska. Hoppas att allt får plats och att det inte väger för mycket. Kom just på att jag inte får ha för mycket övervikt, för jag flyger med BMI Airlines. Ha. Ha.
  • Har för övrigt inte fått tag i mitt report sheet för uppsatsen i CTJ. Har skickat argt mejl till McBride. Vill skicka ett till. Han är 1,5 vecka försenad med rättningen. Eejit.

Näs-kaffe

Du vet, sånt där skräp, jalla-kaffe som jag skulle kalla det, hideous stuff but it brings you to life alright. Måste vara vaken och allert tills skiten är klar. Är inne i ett flow. Tror jag. Kanske. Har bara skrivit 300 ord idag hittills. Skrev 650 ord igår. Har minst 1500 ord kvar. Känns ändå mirakulöst bra och jag är hoppfull. Tänka sig att jag skulle visa mig vara optimist i slutändan ändå. Beviset att mirakel fortfarande sker.

Har insett något: åker Hem på söndag. Hela dagen kommer att gå åt till att springa mellan en gate till en annan från 11am till 9pm då jag äntligen (förhoppningsvis) står på svensk mark igen. Belfast George Best City Airport - Heathrow - Kastrup - Landvetter. Ja, jag vet. Det kommer att bli en av de stressigaste dagarna i mitt liv upplevd på inte mindre än fyra flygplatser där jag kan gå vilse på femtielva olika sätt. Som vanligt inför en resa så mår jag lite smått illa, mitt signum, I'm an anxious traveller but love it nontheless.

Har också insett att jag pluggat 2/3 av mitt liv nu och är jävligt trött på det. Det enda jag kan tänka på är hur avundsjuk jag är på alla min bekanta som flyger och far över jordgloben till olika länder. Jag vill se mig omkring och är fruktansvärt trött på att behöva tänka "jag har inte tid". Jag har inte ens sett Belfast Castle under tiden jag har varit här. Inte slottet, inte saluhallen, inte Derry som jag verkligen ville åka till och jag har inte varit i Bangor som jag också av någon anledning vill åka till. Jag känner mig helt misslyckad för att jag inte upplevt det jag ville uppleva under mina tre månader här i Belfast. Feck. Känns mindre bra att åka hem besviken.

Deadlines

"I love deadlines. I like the whooshing sound
they make as they fly by."
- Douglas Adams
Don't Panic!
It's not over yet. 1000/3000 words written.
Deadline's thursday.

Monday, 14 December 2009

Återlämnandet

"Operation Återlämnande", händelseförlopp:
Nydiskad mugg - ytterdörren - två muggar - sorgligt farväl - en mugg kvar.


"Operation Återlämning" avklarad.

Sunday, 13 December 2009

A spot of bother

Klar och ganska nöjd med min Islamic Politics-uppsats, ca 150 ord skrivna på min Ethnicity, Multiculturalism and the Nation State-uppsats om minoritetsrättigheter där det krävs 2500-3000 ord och uppsatsen är 55% av betyget.
Inlämning: torsdag. I'm in a spot of bother om man uttrycker det lätt.
Problemet: freeonlineepisodes.net och en otrolig brist på motivation för skolarbete.
Imorgon: inlämning av en färdig uppsats och Starbucks för att börja på den andra uppsatsen. Chai Latte och Fairtrade Freshly Brewed Coffee i mig, ja tack. Dessutom kanske en överraskning för er läsare. Bildspel följer förmodligen imorgon.

Saturday, 12 December 2009

Alasdair MacIntyre

"Deprive children of stories and you leave them unscripted, anxious stutterers in their actions as in their words."

Keep reading, both to yourself and your loved ones.
Love your books.

Tuesday, 8 December 2009

Nattliga uppsatsbetraktelser

Jag är rätt trött och mör nu men jag måste, måste, måste bli klar med IP-uppsatsen inatt så att jag kan börja med den sista uppsatsen för den här vistelsen på Nordirländsk mark. Efter de här har jag två till att skriva hemma men som sagt; jag kan sitta hemma i mitt eget hem i min egen säng eller vid mitt egna skrivbord/köksbord och jag får en kort respit där jag kan umgås med människor jag älskar innan jag dyker ner i böckerna igen.
Snacka om att det kommer att bli skönt att få stå på Svea Rike's jord igen.

(02:07
Done. For now at least. Next time I'm reading it through to correct whatever's wrong and then I'm submitting it. Sweet. I'm actually done on time.)

Monday, 7 December 2009

Nattliga betraktelser

Den titeln kommer jag att använda fler gånger i den här bloggen. Tro mig.
WARNING! VARNING! ADVARSEL! - långt inlägg följer.

Här sitter jag eftersom jag verkligen inte kunde somna när jag gosade ner mig i sängen för två timmar sen. Anledningarna är att jag har sovit bra de senaste två nätterna och har ätit massor av kakor med kaffet jag sköljde ner allt med tidigare under kvällen så jag är så pigg som jag kan bli. Som den lilla envisa åsna jag är låg jag kvar i en timme i sängen hårt blundandes innan jag gav upp så nu sitter jag alltså här i brist på annat att göra.
Hittills 150 ord till skrivna på den jäkla uppsatsen som jag inte kan få ur huvudet och flertalet nya band upptäckta på Spotify. Jag får ingen fason på den där uppsatsen. Jag vet vad jag vill skriva men kan inte transportera orden från hjärnan till fingrarna och vidare till tangenterna på datorn. Jag är livrädd för repetition. Konstigt nog känner jag dessutom en enorm press att göra bra ifrån mig i just den kursen. Jag pratar självklart om Islamic Politics. Bevvan (Milton-Edwards) kanske kan vara elak men hon är rättvis och så otroligt intelligent. Vi svenskar provocerade henne till att prata arabiska på seminariet i torsdags. Hur kul som helst.
Jag känner inte alls samma press till Contemporary Theories of Justice trots att jag tycker om läraren minst lika mycket. Dock är filosofi som man redan vet ett ämne där kunskapen i bästa fall är luddig. Jag ska för övrigt hämta ut mitt report sheet på uppsatsen jag gjorde till CTJ på tisdag. Jag är inte orolig men har en känsla av att det bara kan gå på ett sätt - katastrofalt dåligt. Å andra sidan kanske det bara är cynikern i mig som talar igen. Min söta sida, wouldn't you say?
Sen är det ju den där Ethnicity, Multiculturalism and the Nation State-uppsatsen också. Den har jag nu 1,5 vecka på mig att fixa. Alltså blir det heldag på Starbucks i sällskap av datorn och högar av böcker på tisdag och onsdag för att få till en bra början. Efter det kan jag säkert få till resten här hemma i cellen. Men den är jag inte heller särskilt orolig över. Jag har för mycket energi för att känna mig stressad just nu. Konfunderande. Sen är det ju bara 13 dagar kvar tills jag åker hem och det kan också influera mitt humör litegrann.

Kollade på Black Books igen tidigare idag. Hann tyvärr bara med de tre första avsnitten i första säsongen efter att jag kollat nya avsnittet av Merlin på BBC iPlayer innan jag fick rusa iväg till kyrkan men oj, njutning. Bernard är ingen hemsk människa egentligen. Han ger både Fran och Manny komplimanger. De är bara väldigt sporadiska och väl dolda... Lite som mina.

Tänker fortfarande lite på hur förvånandsvärt bra det gick tidigare ikväll. Visst att vi glömde verser men vi hade väldigt roligt och vi fick veta att vi var uppskattade.
"...and YOU, where have you been hiding?" var frågan Walter, prästen i St.Thomas, frågade mig efter framträdandet. Det som chockade mig var att jag inte riktigt visste vad jag skulle svara. Jag stammade fram "in my room" till slut men det gjorde ju knappast att jag gick med hedern i behåll från det samtalet. Vill också påpeka att det är dåligt att skiva vänster tumme dagen före man framträder i vita särkar. Blir så konstiga fläckar då när man är dum nog att ta av plåstret. Bitter att jag inte hittat några roliga plåster för övrigt. Saknar mina Batman-plåster.

Vidare så funderar jag lite på hur jag ska göra med julklappar iår. Jag vet att jag kommer att få ett par stycken trots att Moo-Ma har sagt att vi inte kommer att ha julklappar inom familjen den här julen. My ass. Kan man köpa strumpor till hela släkten? Inte? Men om det står "The Leprechauns Made Me Wear Them!" på dem då?

Sunday, 6 December 2009

Lucia

St.Thomas' Parish Church fick påhälsning av ett gäng illa inövade svenska studenter som glömde verser i låtarna de sjöng i Lucia-tåget de frivilligt gått med på att anordna. Men vad mycket beröm vi fick! Vi sjöng tydligen bra eftersom det var flera som trodde att vi var en frilansande kör... Jag är skeptisk.
På bilden är jag den vita blobben i mitten av allihop på andra raden bakom Lucia'n.


Efteråt blev det kaffe och smörgås. Och kaka. Och godis. Och sen tvingade prästen på oss kakorna som blev över. Fantastiskt bra. Kom hem för kanske 10 minuter sen.

Annars då? Jodå, 1700 ord på en av uppsatserna men ett definitivt blockage i hjärnan. Tänker konstant på att jag bara har si och så många ord på mig att få fram det jag vill säga. Inte lätt att få fram det jag vill från Palestina-konflikten på de ca 200 ord jag kommer att ha kvar när jag sagt det jag vill om Amin Saikal. Och då har jag inte skrivit klart min diskussion. SUCK!!
Sen är det bara en uppsats till efter det.
14 dagar till hemfärd. Längtar.

Friday, 4 December 2009

Kommer saknas v1.0

Det är 16 dagar kvar tills jag står på svensk mark igen och, lets face it, man kommer trots att man våndats över och klagat på en hel del med det här stället dit endast de sämsta arkitekterna i klassen skickades, sakna massor av saker.
Så här kommer listan (som kommer att ändras lite då o då) över det jag kommer att sakna:
  • Männen - och jag skojar inte: 97% av alla män man möter här är absolutely gorgeous.
  • Billig sprit - på krogen är en Guinness £3.15. En Magners £3.75. En shot £3. En drink £4.50. Corner shop shite is even cheaper. Man kan bli full här.
  • Dialekten - ach, wait till I tell ye, the Belfast dialect is class! Kommer definitivt att sätta sina spår.
  • Pubarna/Barerna - helt ok. En öl, pub-quiz med ett helt gäng högröstade människor och jag är i en liten del av himlen.
  • Byggnaderna - planlösningen är usel, rörsystemen är under all kritik, isoleringen icke-existerande, mögel vanligt om inte alltid närvarande (många av våra klassrum luktar väldigt suspekt...) men jösses vad många av husen är snygga att se på!
  • BBC iPlayer - endast tillgänglig i Storbritannien. Kommer sakna Merlin, Graham Norton, QI, Jonathan Ross, BBCnews... ja, du fattar.
  • Channel 4, 4oD - också endast tillgängligt i Storbritannien och här finnns How To Look Good Naked, Black Books, Spaced, dokumentärer och film.
  • Starbucks Coffee - oh yes indeed. Varifrån ska jag få min Grande Americano to go och allmän Starbucks-stämning nu?
  • Billig färdigmat - jag? Lat? Förstår inte vad du menar. Curried rice ready to heat now only £0.85 at Tesco!

Nu: ännu mer uppsats och läsande. Mål för dagen: i alla fall 500 ord till.

Wednesday, 2 December 2009

Vilken röra

Aaaah, nu känns det mycket bättre. Låt mig förklara det uttalandet.

Dagen började med att min arbetsgivare från i somras ringde och undrade om jag ville jobba lite helger och kvällar ett tag framöver. Nej, jag är i Belfast just nu svarade jag ("ojdå, fortfarande?" kom svaret på det som om de bara väntat på att jag skulle återvända) men försäkrades om att jag har jobb om jag vill ha det när jag kommer hem. Varför har jag som (en nästan) statsvetare fastnat i vårdträsket för? Duger för den i behov av pengar men ingen dröm precis.

Sen var det en timmes föreläsning om Shi'a-Islam och efter det en timme om David Miller's nationalism-teorier. Interesting shit I tell you.

Efter det var det dags att hämta ut min literature review som blivit betygsatt nu. Läsare vet vilka kval jag led igenom för att den skulle bli klar och jag vet att jag inte var helt nöjd med vissa delar och det var just dessa delar jag föll på. Eller ja, föll och föll, jag fick ett B på den, eller 65% vilket för mig är mer än dugligt.

Väl tillbaka på Elms Village var det tvätt som gällde. Hade knappt några tröjor kvar. Medan tvätten gick så tittade jag på dagens olika BBC-news.

Klockan 18:00 var det - wait for it - Lucia-övning i Rowan 3's kök. Trevlig tillställning men i ärlighetens namn hade det varit ännu trevligare om vi hade planerat repetitionerna lite bättre. Framträdandet är på söndag förmiddag. Oerhört okaraktäristiskt av mig att ens gå med på en sån här grej och jag har t o m utlovat bevis på att jag gjort i form av foton.

I alla fall. När jag kom tillbaka till rummet efter en del sjungande och en hel del fnissande fann jag mig i samma situation som vanligt: datorn pockade med uppsatserna, böckerna jag behöver läsa skriker och anteckningarna jag tagit viskar hånfullt. Som bäddat för panik, så jag sprang (bokstavligt) iväg från Elms för att samla tankarna. En timme senare återvände jag och det känns mycket bättre. Ska försöka tänka på att det bara är 17 dagar kvar tills jag sitter på flyget hem och kan fira jul med älskade Moo-Ma och Moo-Pa. Och leka med Fisk. Och alla andra. Jag saknar allihop.

Ska se om jag kan skriva lite på IP-uppsatsen nu.

Tuesday, 1 December 2009

Time flies

Det är december nu. Jag kan knappt få in det i mitt stackars lilla sågspånsfyllda huvud att jag har varit här sen mitten av september och att det snart är över. Planeraren i mig har dock redan börjat packa väskan och insett att jag kommer att vara tvungen att slänga en hel massa grejer både i rummet och i köket. Resten får jag skänka bort eller sälja om jag kan.
How can one gather up such a ludicrous amount of junk in such a short period of time?

Idag är World AIDS Day så se till att skänka pengar till forskningen.

Monday, 30 November 2009

Time is passing me by

Det var första advent igår och det slutade med att jag inte firade alls. Istället satt jag och planerade en av mina uppsatser, försökte samla koncentration till att läsa och tittade på helt onödiga dokumentärer. Trots att det är julpynt precis överallt nu så känns det absolut inte som att det bara är 24 dagar kvar till dagen då vi firar kommersialismen tillsammans i familjerna. Dessutom är det officiellt bara 20 dagar kvar till dess att jag åker hem till Svea Rikes jord igen.

Jag har inte hittat något att skriva om den sista tiden. Det känns lite tomt på Den Gröna Ön. Känsloyttringarna är inte många men de kan kanske sträcka sig till att jag känner sympati för den panikslagne, ro i soluppgången eller entusiasm över Starbucks' nya välgörenhetsinsamling.

Annars då? Jo, jag åt tonfisk idag för första gången sen högstadiet. Jag har i princip varit emot att äta tonfisk pga att tonfiskarna som hamnar i näten (och därefter på våra tallrikar) inte ens är fullvuxna, utan kunde gett mer utdelning om man låtit dem växa ett par år till. Om bara fler delfiner hamnade i näten kanske själva fiskandet skulle få fler restriktioner (delfiner torterar hammarhajar till döds så jag tenderar att ha mer sympati för djuret som inte kommer att bevaras för att turister betalar apa för att få simma med det). Dock har jag varit riktigt trött och hängig det senaste och jag räknade ut att det var något i min kost som saknades. Protein. Alltså får jag äta något slags kött.
Hmm, låt mig berätta vad jag tycker om Brittiska/Irländska köttvaror:

  • Nötkött: Mul- och klövsjuka/galna kosjukan. Minst.
  • Fläskkött: Salmonella/trikiner. Grisigt.
  • Kyckling/annan fågel: Salmonella. Det vet alla.
  • Fisk: Ofta utrotningshotad och ofta vidrig vart man än befinner sig.

Tonfisken luktade i vanlig ordning kattmat men med chilli och sallad så gick det faktiskt ner. Detta var vid 14:30 och jag är fortfarande proppmätt. Alltså kan man sammanfatta det som att det är nyttigt, mättande och kan vara gott om man gör det rätt.

Har läst lite idag också, tittat på en dokumentär som faktiskt har något med mitt uppsatsämne att göra. Planeringen var att jag skulle fått lite skrivet på själva uppsatsen men det har inte hänt än. Informationsinsamlingen är otrolig dock. Väldigt ambitiöst. Vi får se hur det slutar.
Snart: promenad/jogging i minusgraderna som äntligen kommit till Nordirland.
Imorgon: tutorial och ännu mer läsning, sammanställning på vissa delar I'd say.

Saturday, 28 November 2009

Elliotts

Temat var plastigt, pirater, cowboys och tomtekostymer när jag klev in på Elliotts Fancy Dress & Costumes på Ann Street i Belfast.
De hade inga Regency-prylar så jag gick därifrån ganska fort. Besviken!

Friday, 27 November 2009

Vem släckte lyset?

Jag har haft en mycket underlig, nästan oroande, känsla hela dagen.
Det började igår kväll då jag var ganska duktig och säkert somnade så tidigt som strax innan midnatt vilket betyder att jag var rätt trött. Jag gick upp vid strax före 9 imorses, tog en promenad med avslut på Tesco där jag köpte kanel och frukt innan jag gick hem. Efter dusch+frukost tittade jag på nyheterna och skulle börja plugga på allvar när jag plötsligt blev extremt sömnig, så jag tänkte "yes, powernap it is" och la mig i sängen. Poff och jag somnade som en klubbad säl, vaknade en timme senare men kände mig fortfarande inte utvilad. Nu har jag läst till skolan i 2 timmar liggande i sängen och jag kan fortfarande inte hålla mig ifrån att låta ögonlocken glida igen ibland.
Jag är helt enkelt väldigt trött.

De har för övrigt en julgran i köket i huset precis mitt emot vårt hus.
Det ser jättemysigt ut.

Thursday, 26 November 2009

Konvertera?

Jag kom till Belfast för att läsa Islamic Politics i hoppet om att döda fördomar som jag var helt medveten om att jag gick omkring och bar på. Det här är fördomar som i stort sett alla går omkring med i olika format och i mitt fall kom de uteslutande ifrån Västvärldens inskränkta syn på Islam och de länder denna religion existerar i. Vad man måste förstå är att Västs nedlåtande syn på både religionen och människorna som valt att följa "the straight path" är urgammal och sprungen ur både religiös och emotionell grund. Förföljandet av muslimerna är minst lika verkligt och gammalt som förföljandet av judarna. Ändå ser vi ingen som ens försöker argumentera för att ge varken palestinier eller andra fördrivna muslimer en egen stat eller ens lösa konflikten genom andra inkluderande lösningar.

Islam är för Väst något evigt, en saga som aldrig kan moderniseras, placerad i ett sagoland där människorna aldrig kan bli riktigt lika bra som någon i Väst. I Väst är man först och främst människa (med alla rättigheter som följer med den titeln) men en muslim är alltid först och främst muslim (med alla nedlåtande titlar som man någonsin kan sätta på en person). Sen vet man ju att alla muslimer är bakåtsträvare, radikala islamister och därför terrorister, eller hur? Detta är inte sant, men ändå har jag sett det i skrift i arbeten av många olika författare, däribland Bernard Lewis och mången gång citerade S.P. Huntington. Artiklar och böcker fyllda med tolkningar och åsikter som inte alltid stämmer överens med verkligheten eller ens har en verklig grund att stå på. Å andra sidan kan jag inte säga att jag kan motivera varken Sayyid Qutb eller i förlängningen al-Zawahiri (Al Qaeda) och deras radikala tolkningar av profetens ord.

Islam som religion och Koranen som bok propagerar inte för våld utan tolerans. I Koranen kan man läsa om hur bokreligioner och deras anhängare ska tolereras, man kan läsa om hur Islam aldrig kan tvingas på folk, man kan läsa om hur att döda en person är som att döda alla människor, man kan läsa om jihad som att försvara sitt liv, sin religion, sitt land och sina medmänniskor.

Man kan fundera över hur det kommer sig att man aldrig kan skämta om något som har med judar att göra, eller Jesus för den delen, men att det alltid är helt rätt att måla en bomb i turbanen på en helig profet och publicera det så att hela världen kan se. Vad är yttrandefrihet i dessa tre fall? De två första är tabu, alla tappar andan om man nämner det och man stämplas som oförskämd eller okänslig. Kläcker någon ett skämt om muslimer däremot är denne någon garanterad ett gott skratt ifrån sin publik. Plötsligt är det roligt - inte oförskämt. Alla dessa fördomar kan i mångt och mycket härledas till orientalism; ett språk som bara genom användning skapar en nedlåtande bild utav Islam.

nu sitter man här och blir förbannad varje gång man kollar på nyheterna för att någon nisse i en högt uppsatt position stinker orientalism lång väg. Det värsta är att just denna orientalism berättigar Väst att förnedra och döda så många muslimer som de bara kan. Om du ska döda något, döda dina fördomar, döda stereotyperna du sätter på folk - inte människorna i sig. Gör dig en egen bild, läs och utbilda dig.

Tuesday, 24 November 2009

Hot water

1.) Vi har fått en ny vattenkokare i köket och 2.) varmt vatten i kranarna. About time if you ask me. När man betalar så mycket som vi gör för varje månad i hyra så är väl det minsta man kan kräva lite varmt vatten.
Så nu kanske man ska vara lite positiv också, har ju trots allt fått veta att jag klagar en del. Det är mycket enklare att berätta om det negativa i vardagen än det som faktiskt går bra.

Så trots att jag saknar min Torsten, att ha varmt klorbefriat vatten i kranen dygnet runt och mina nördiga vänner hemmavid så går ju tiden här fort. Jag har varit här i 70 dagar och har bara 26 dagar kvar. Det är positivt. Jag har lämnat in två uppsatser, bestämt ämnen för nästa två och kollat över frågorna till de två sista. Det är positivt. Jag ska på bio ikväll och se The Men Who Stare At Goats tillsammans med tjejerna på Elms. Det är positivt.

För övrigt har jag nu skickat iväg tre små paket hem med my shit och har därför beslutat att skicka ett större paket den här gången. Man får plats med mer shit då. Plus té till Moo-Ma. Tyvärr fyllde jag det lite för fort så nu ska jag skicka det och köpa ett nytt för att kunna skicka mina skolböcker i slutet av terminen.


"When you are at the end of your rope,
tie a knot in it and hang on"
- Franklin D.Roosevelt

Monday, 23 November 2009

Hellish living

Elm's Village is my nemesis of the day.
I still don't have a kettle since they snatched the broken kettle during Reading Week and haven't given us a new one and now there's no hot water in the house and haven't been all day. Imagine waking up at 8am and wanting to wash yourself before leaving your room and what you splash against your face is next to freezing. Add wonky internet to the equation and you've got the hellish conditions I live in at the moment. I'm hoping that tomorrow will bring something positive or it will quite some time before I return to any country having the least to do with this standard of living.

Den negativa attityden kan härledas till att Moo-Ma lyckades klämma in Torsten framför webkameran över Skype i fredags. Han är gammal, sur, och sadistisk och jag saknar honom något så fruktansvärt mycket. Torsten är min katt för övrigt.
Faktor två kan vara att jag är arg över att nästa fyra uppsatser i listan över saker att göra har luddigare frågeställningar än de jag har gjort tidigare och jag har ärligt inte en aning om vad lärarna vill ha ut ifrån dem. Å andra sidan lämnar det fältet öppet för enorma mängder ordbajs. Både bra och dåligt får erkännas.

"Om man går snabbt och ler stort så ser ingen att man är ful"
- Okänd

Sunday, 22 November 2009

As the sun rises over Belfast

Kan berätta att Drumglass Park är vacker i soluppgång. Det var (svin)kallt ute i morses men väl värt en promenad. Har sett mitt drömhus i Bladon Park <3 det är så vackert så det är galet. Kan inte låta bli att stirra när jag går förbi. Tegel, tinnar och torn, stor glasveranda, färgat glas, trädetaljer, stor trädgård, grindar, portar... Sukta. Ångest att jag inte tar med mig kameran när jag promenerar. Nästa promenad kommer att gå mot Lagan Meadows. Får se hur fint det är där. Det är 28 dagar kvar till hemåtfärd och jag har ett par saker jag måste göra innan dess:
  • Belfast Castle - kom igen, det är ett slott, klart jag ska dit.
  • Museum - min kulturella sida kräver museum.
  • The Crown Bar - ska i alla fall se insidan EN gång.
  • Elliot's Fancy Dress & Costumes - hatt?
  • Uppsatser x 2 - Islamic Politics och Ethnicity, Multiculturalism and the Nation State.

Nu är det dock té i baljan, dokumentär om radikal islamism och neo-konservatism på datorn och text om deliberativ demokrati. Sounds thrilling doesn't it?

"Var filosoferande individ bör äga en rejäl tékopp" - Okänd

Thursday, 19 November 2009

Language crisis

"You live - you learn.
You love - you learn.
You cry - you learn.
You lose - you learn.
You bleed - you learn.
You scream - you learn."


Så idag har jag och Fia haft hand om seminarium och förvånadsvärt nog så överlevde vi... nog. Å andra sidan spenderade jag båda två timmarna med att skaka och vara blossande röd i ansiktet. Till slut när jag än en gång inte hittade orden så utbrast jag "I'm having a massive language crisis, help!".
Men jag andades under presentationen vilket gjorde att jag pratade långsammare än vad jag brukar. Tänk dig en 5 minuter lång presentation i ca 3 andetag. Thaaaat's me.

Dagens ärligaste skratt: http://morloth88.deviantart.com/art/Haircolour-144099895 och nej, det gör inget om ni inte fattar. Det är nördigt och insider så det förslår.

Tuesday, 17 November 2009

"No, I don't fucking wanna!"

Rubriken är ett citat från Shaun of the Dead som bara ekar i huvudet på mig av någon anledning. Kan vara för att jag hellre vill sova än att sitta här och läsa till seminariet i IP som jag och Fia har ihop på torsdag, men eftersom jag inte vill bli totalt grillad kanske det är bäst att jag läser. Milton-Edwards kan konsten att mentalt bita av huvudet av folk.

Tatueringen läker fint. Funderar på om man kan kombinera den med ett lyckonummer (42) och ett banér bakom. Utöka den liksom. Kan bli väldigt snyggt.

33 dagar kvar tills jag åker hem till dear old Sweden och jag längtar faktiskt lite samtidigt som det är ganska ångestladdat. Skickade iväg ett paket idag igen med prylar som jag köpt men som jag tror kommer att väga för mycket i slutändan. Kommer att sakna byggnaderna här, pubarna, staden i sig, folket, atmosfären, Starbucks, skolan, McBride, ForbiddenPlanet, pub-quiz, Primark, biblioteket... å andra sidan saknar jag både Ulricehamn och Kalmar och framförallt Bjättlunda.
Kanske ska byta rubriken till "I just wanna go home..." efter texten i Michael Bublé's låt "Home".
Hm. No. I don't wanna.

Sunday, 15 November 2009

Sökes: Formulering

12:42
1517 ord av 1500-2000 skrivna om Recognition. Nu får det bära eller brista. Blev klar med den inatt. Tänker läsa igenom den en gång till ikväll för att kolla grammatiken, men ska inte ändra något. Oh, no can do.
855 ord av 1500-2000 skrivna om Orientalism. Hälften. Det är här jag hade behövt någon som kunde formulera mina tankar i ord. Har man som jag bara blöt wellpapp i huvudet numer så är det minsta man kan begära lite hjälp. Jag har massor att säga (åsiktsmaskin som jag är) men inget sätt att säga dem på och som vanligt inga bra argument bakom dem.

16:38
Essay on Recognition - check.
1102 ord av 1500-2000 ord skrivna om Orientalism. Jag har 900 ord på mig att skriva klart skiten. Jag är långt ifrån klar just nu but I've got an overwhelming desire to send that book home where I can't see it and not actually look at it until I've forgotten all about this whole ordeal.

20:36
1617 ord av max 2000 om Orientalism. Not quite done yet, though.

22:17
1889 ord skrivna om Orientalism. Klar. Done. Finished.

FREE!!!

Saturday, 14 November 2009

Sökes: Hjärna

01:31
1050 ord av 1500-2000 skrivna om The Politics of Recognition.

02:42
1125 ord av 1500-2000 skrivna och nu ger jag upp Recognition för inatt. Jag har ett minimum av 400 ord kvar att skriva men jag kommer verkligen inte på något mer. Min hjärna är helt urvattnad av detta tänkande. Får se om lite sömn och lite tänkande på den andra uppgiften kan ge mig några idéer. Sen har jag ju faktiskt minst 1300 ord kvar att skriva på min literature review när jag vaknar imorrn. Känns sådär. Kan trösta mig med att jag har två dagar på mig. Har inte riktigt lika mycket panik som innan. Lite frustrerad över att jag inte kan avsluta Taylor-uppsatsen inatt bara. Bugger.
Kan också påpeka att jag var så arg på min uppsats under dagen att jag stod och skrubbade rent spisarna i köket medan jag väntade på att min mat skulle bli klar. Hade jag inte varit så arg så hade jag läst istället, men när man är arg vill man inte bara stå. Då vill man ta tag i något konkret som man märker skillnaden på NU, inte i vår när vi får reda på betygen från den här skräckupplevelsen.

Nu regnar det i Belfast igen.

14:07
1200 av 1500-2000 ord skrivna om Recognition. Skäms lite för att uppsatsen är så simpel. Inga djupare insikter där inte. Det får bli som det blir. Jag känner mig lite som en hycklare bland Einstein's.
300 av 1500-2000 ord skrivna om Orientalism. Den är i stort sett bara påbörjad men jag har fått till en inledning i alla fall. Ta en fakta-bok och sammanfatta den på engelska. Det är vad jag står inför just nu. Som bäddat för missförstånd.

Jag vill inte sitta med det här, jag vill prata skit på Torgstallet/Ekelunds, gå ut med hundarna eller nörda mig med vänner. Att skriva fan-fiction på HP eller rita upp fler dräkter jag vill sy är lockande. Å andra sidan låter det mer lockande att hoppa ner i River Lagan än att plugga. Alla som sett hur smutsig Lagan är fattar att det är illa. Somnade vid 6 imorses för att jag var hög på socker och tankarna snurrade.
Det är 36 dagar tills jag åker hem.

På tal om HP så var jag i Cadogan Park imorses (en mindre omtyckt karaktär i böckerna den där Sir Cadogan om jag får säga det själv). Var också i Notting Hill (för alla Julia Roberts/Hugh Grant/Dylan Moran-fans, för det är inte bara London som kan). Och gick utmed Cleaver Avenue (talade till min morbida sida). Och självklart välkända Lisburn Road och Malone Road (välkänt för oss i Belfast eftersom det är där vi är mest). Skönt.

17:05
1250 ord av 1500-2000.
460 ord av 1500-2000.

21:43
1340 ord av 1500-2000.
600 ord av 1500-2000.

Friday, 13 November 2009

Friday 13th

10:42
Har precis varit ute på en promenad i det fantastiskt soliga vädret, ätit frukost med rikliga mängder kanel och ska snart duscha innan jag än en gång sätter mig med uppsatserna. Jag känner inte att jag kommer någonstans och det lilla jag har kladdat ner är inte något jag kan känna mig stolt över. Var vaken till 3 inatt för att jag inte kunde somna - allting bara snurrade.
'I'm so screwed' kept repeating itself over and over in my poor tiny brain.
Det ska bli så galet ångestladdat att lämna in den här skiten på måndag och ha det gjort. Har jag lärt mig något så är det väl att jag borde börja tidigare med nästa två uppsatser.

13:18
Satan i gatan vad segt det går.
450 ord av 1500-2000 skrivet på den ena. Den tar sig, jag kan ju i alla fall titta på den utan att gråta nu.
200 ord av 1500-2000 skrivet på den andra. E. Said can stick it up his ass for all I care. He might be super-intelligent and I might agree with him completely in what he says - I just don't like him right now.

22:40
920 ord av 1500-2000 skrivet om The Politics of Recognition.
200 ord av 1500-2000 (fortfarande) skrivet om Orientalism.

Thursday, 12 November 2009

Regnigt

Vi är tre tjejer med fyra fulla maskiner tvätt igång just nu. Helt fantastiskt vad man väntar in i det sista innan man tvättar. Dels för att det är dyrt och dels för att det tar tid från annat. Dålig ursäkt? Må så vara.

Idag har vädret verkligen kommit ikapp Nordirland. Det öser ner utanför mitt fönster och det har det gjort hela natten. Jag somnade sent inatt till ljudet av porlande vatten. Vet inte om det ska vara oroväckande bara det när man tänker på hur kass den moderna byggnadskonsten är häromkring. Brunnarna kan inte ens ta emot allt vatten, alltså är det största orosmomentet med regnet att det kanske blir till att evakuera pga översvämningar ganska snart.
Från vad jag har hört av lokalbefolkningen så är det såhär som vintern är fram till januari- februari någon gång då kylan äntligen kommer. Vad jag har att vänta mig är alltså regn och blåst fram till dess att jag åker hem den 20:e december.
Det är för övrigt bara 38 dagar kvar till dess.
Detta faktum kände sännu underligare när ännu en klasskompis åkte hem nu i morses. Two down.
Har insett att jag är för envis för att åka hem nu när jag kommit såhär långt. Det ska till en sjukhusvistelse innan jag ger upp. Det hindrar mig inte från att önska att jag var någon annanstans med helt andra sysslor men i grund och botten är jag fast här fram till dess att jag är klar.
Elms Village är mitt arbetsläger, mitt rum är min cell, QUB mitt fängelse.
Nej, vad tror ni? En master-utbildning i USA nästa gång?

Har lagt upp lite struktur på både min literature review och min uppsats. Kändes bra just i den stunden men eftersom jag inte har skrivit något konstruktivt på någondera så känns det redan lite meningslöst. Jag har fortfarande tid på mig.

Läste i Belfast Telegraph nu på morgonen att det var kaos på vägarna i Derry för att temperaturen "plummeted to freezing" där under natten.
Det var hela -2 grader och isigt. Pfft.
Ge mig -15, 12 cm gnistrande snö och fem lager kläder. Då snackar vi freezing. Ändå ser man nästan fram emot det. Men bara nästan.

Wednesday, 11 November 2009

Geez Louise

Jag är så galet trött just nu att det hade varit underbart att bara gå och lägga sig och få sova ett par år. Problemet ligger i att jag inte har tid med det hur mycket jag än känner för det.
Nu har jag i alla fall hittat essay guidelines gällande hur QUB vill ha sina uppsatser. Ännu ett frågetecken uträtat alltså, så nu finns det egentligen inget som hindrar mig från att börja skriva. Jag har 1500-2000 ord om Charles Taylor att skriva och ungefär lika mycket om Orientalism. Jag ska bara vakna till lite först, annars är det kört i vilket fall som helst. Jag känner mig lite som Daisy i Spaced. Jag sitter vid tangentbordet (hon vid skrivmaskinen) och inom två minuter är jag någon helt annanstans och gör något just då mycket intressantare, saker i stil med att städa badrummet eller rensa ut garderoben.
Jag har för övrigt gett upp hoppet om min rook, den är numer urtagen och övergiven. Brosket har än en gång vunnit över mig.
Men tatueringen läker fint.
Håller dock på att bli flintis från en kombination av stress och klorvatten. Jag är inte road. Att jag dessutom fått klippa av ännu mer av längden på mitt hår eftersom det är så slitet gör inte min situation bättre. Peruk nästa? Eller bara en jättebra ursäkt till att klippa det axellångt?

Trött. Gräv ner mig.

Tuesday, 10 November 2009

Zzzzombies

Tänk vad man funderar på när man egentligen borde studera och läsa och vara en duktig flicka.
Nu har jag plötsligt fått zombies på hjärnan och filosoferat kring vilken sorts zombie som jag skulle vara mest rädd för; den klassiska långsamma, ganska korkade zombien som väller fram i intelligenslösa horder genom städer eller den snabba, ganska smarta, individualistiska zombien á la 28 Days Later som rör sig i små blodtörstiga grupper som ur intet dyker upp för att festa loss på ditt levande kött. Jag skulle definitivt vara mer rädd för något som utan förvarning kan hoppa på mig och slita skallen av mig än något som jag ser komma mot mig i sakta mak - en takt som lämnar gott om tid till att hämta ett basebollträ, dricka en kopp té, äta en kaka (eller två), och fortfarande ha tid att planera hur man ska slå för att få huvuden att flyga.
Fina zombie-rullar enligt mig inkluderar Braindead (Dead Alive), Shaun of the Dead och just 28 Days Later.

Jag har tagit mig igenom halva Orientalism nu och funderar på hur jag ska hinna bli klar med hela boken, skriva en bokrecension, plugga in Charles Taylor, skriva uppsats på honom OCH börja läsa till seminariepresentationen nästa vecka. I'm in deep doo-doo, I'm tellin' ya.
Varför måste motivationen tryta när man behöver den som mest?

Monday, 9 November 2009

Noll i motivation

Idag har jag ännu en gång sett:


Bara för att den är så fantastiskt bra. Med lyckligt slut. Underligt, men lyckligt.

Sunday, 8 November 2009

In Dublin's fair city

Torsdag:
Lyckades efter mycket möda packa mig iväg mot bussen mot Dublin. Jag älskar för övrigt att åka med buss, resan på 17 mil från Belfast till Dublin City Centre med returresa kostade mig £19,50 vilket var helt överkomligt medf min ansträngda ekonomi. Bussarna går alla dagar i veckan varje hel timme - helt fantastiskt.
En intressant del med själva resan var att se hur alla skyltar plötsligt ändrade karaktär vid den irländska gränsen från att ha varit uteslutande på engelska till att vara på både engelska och gaeilge/irländska. Roligt var också att åka igenom nordirländska Newry, ett mellanstort schizofrent ställe precis vid gränsen mellan länderna med ett jätteköpcentrum som tar både € och £. Värt att nämna är också att jag satt igenom den totala summan av 5 timmar tur & retur i ren förundran över landskapet mellan Belfast och Dublin. Jag vill absolut åka ut i själva landet nästa gång jag är häromkring.
Jag kom fram och hamnade i en taxi med en taxichaufför som efter att fått höra att jag pluggade statskunskap/politik berättade om vad irländarna egentligen tycker om nordirländarna. Det var en visa jag kommer att skratta åt länge.
Kom fram till hotellet Dublin Citi Hotel of Temple Bar och mitt sällskap där sällskapet var betydligt bättre än hotellet. Nog för att sängarna var sköna, täckena tjocka och själv hotellet centralt men badrummet var under all kritik. Förutom en prydlig mögelodling i duschdraperiet så hade vi en läcka i taket över duschen. När människorna i rummet över vårt tog sig en dusch märkte vi det genom att vattnet strömmade ner genom taket ner i vårt badrum. Ganska ofräsht.
Jag lämnade min ryggsäck och drogs med till den första puben för min del som skulle besökas; The Temple Bar där en Guinness kostar €6,10. Det var lite väl saftigt får jag erkänna. Att musiken sen dessutom var för hög gjorde inte saken bättre. Vi lämnade stället när ölen var urdrucken.

Fredag:
Musikaffärer och sen massor av pubar med musik och framförallt öl. Jag tror att vi gick igenom fyra stycken pubar till slut med dricka på varje ställe och jag förälskade mig i irländsk folksång. I de flesta fall betyder det The Dubliners. Beställde en hel del Bulmers (Magners för er Belfast-bor, en irländsk cider, sötare än Strongbow, beskare än Kopparbergs) under den kvällen.
Minnesvärt var besöket på The Auld Dubliner där trubaduren till slut utbrast "Up the Dubs!" (uttalas som "Op the Dobs!") till Dublin-bornas stora glädje. Vi hängde på i ren extas. I alla fall jag. Killen imponerade oss dessutom med att ha sjungit i ca 2,5 timme när vi lämnade etablissemanget.

Lördag:
Först en musikaffär, sen en annan musikaffär, sen en titt på Dublin Castle (inget imponerande som ni kanske ser på bilden som visar slottsgården som var det häftigaste vi hittade),

sen tillbaka till den första musikaffären igen och sen äntligen något jag sett fram emot länge; Guinness Storehouse. Vi blev infomerade om hur Guinness tillverkas och hur en Guinness direkt från bryggeriet smakar. Underbart. Nu förstår jag vad det är som ger dryckernas dryck dess specifika smak.

Efteråt testade vi mexikansk mat, egentligen i ren desperation eftersom vi alla tre hade så lågt blodsocker att vi kunde tagit död på varandra och sen festat loss på liken. När vi efteråt var mätta och glada tog vi oss ett till besök på The Oliver St. John Gogarty Bar.

Söndag:
Tid att åka hem. Sorgligt. Hade sammanfattat en bra helg men det tog emot att lämna sällskapet bakom sig. En och annan tår fälldes och kramar utdelades. Jag kommer att sakna att få sova bredvid någon galet mycket de närmaste dagarna, men det kan verkligen inte vara enkelt att tycka om en så känslokall människa som mig.
En avslutande önskning är att någon gång få åka till Dublin, eller Belfast för den delen, över St. Patrick och dricka Guinness med alla irländare. Alltså alla som dricker. Och alla andra.


För övrigt:
Jag kan med glädje meddela alla Bleach-fans där ute att anti-hjälten Captain Zaraki Kenpachi of the 11th Squad äntligen återvänt till serien i allra bästa Zaraki-manér - med en riktig jäkla explosion.
Dock blev jag smått förbannad när jag gick in i ännu en serietidningsbutik i Dublin och ännu en gång upptäckte att "X-23: Innocence Lost" och en samlad volym av "Messiah Complex" inte säljs. Det finns inte över huvud taget en enda samlingsvolym, eller delar av serierna, med X-23. Hon må ha varit speciellt skapad för X-Men Evolution men hon är populär även utanför. Dammit.

Wednesday, 4 November 2009

Fuck-a-doodle-doo

09:25 - To do:
  • Go to school - preferrably dressed and prepared.
  • Go to lectures - do NOT fall asleep in the lobby.
  • Go to Advanced Waxing Clinic - scream if you have to.
  • Go to Starbucks and get some Dark Cherry Mocha - cherry and coffee, how bad can it be?
  • Eat sandwich.
  • Go to Skullduggery Tatu - sit there and enjoy, what more can I say?
  • Go home to computer and finish that damn seminar presentation - preferrably well.

23:42 - Done:

  • Went to school - dressed and prepared.
  • Went to lectures - were educated.
  • Ate sandwich.
  • Went to Advanced Waxing Clinic - booked appoinment, cancelled appointment bc of lack of time.
  • Went to Starbucks and ordered a Dark Cherry Mocha - chocolate with cherries. Not bad, not special.
  • Went to Skullduggery Tatu - artist running late, had to wait 1,5 hours for my appointment. Sat down, got it done, feels great.
  • Went home and finished seminar presentation - it's... heck, honestly I'm too tired to tell.

Tomorrow:

Lecture - seminar - lunch - seminar - final preparations - Dublin - beer.

Monday, 2 November 2009

A day of many

Dagen började med en uppvakning i min minimala dusch, välbehövligt.
Den fortsatte med lite planering av dagen vilket inkluderade packning av en viss ryggsäck med massor av skittunga böcker.
Sedan dammsugade jag, och shit, vilken skillnad det gjorde.
Sen skuttade (läs: "hasade") jag iväg.
Sen postade jag ett paket som jag hoppas kommer fram i ursprungligt skick med en del av mina nya filmer i. Jag postade det dock till mig själv så om man måste hämta ut det någonstans så kanske Moo-Ma kommer få problem...
Hursomhelst, efter det gick jag till biblioteket, skrev ut en massa texter och drog vidare till Starbucks. Surprise, surprise.
Läste där ett par timmar innan jag kollade upp öppet-tiderna på vaxningssalongen, Skullduggery och köpte fler kartonger att skicka iväg my shit hem till Sverige.
Sen flanerade jag iväg till Tesco. Fooooooooood.
Efter det gick jag hem, lagade mat och kollade på "Jihad For Love", en dokumentär om homosexualitet inom Islam. Intressant.
Och ungefär så ser mina dagar ut nu.
Vakna - duscha - frukost - plugg - mat - plugga - sova - vakna - osv osv osv.

Sunday, 1 November 2009

Beyond stress

Inom de närmaste tre veckorna ska jag lämna in ett styck uppsats i CTJ, ett styck bokrecension i EMNS, presentera ämnet på ett seminarie i EMNS och även i IP där jag och min partner även ska planera resterande delen utav aktiviteterna under seminariet utöver själva presentationen.
I'm just telling you, thank God for Reading Week - veckan på terminen då ingen har föreläsningar eller seminarier till fördel för läsning och skrivande av uppgifter/uppsatser.
Men det här ska gå bra. Efter det här har jag ju "bara" fyra uppsatser kvar, två i december och två i januari. Fin spridning. Nej, faktiskt inget jag planerade.
Tyvärr, pga av stressen, så är jag galet lättretlig just nu. Är ganska kreativ i allt förutom studierna. Jag känner för att göra grejer, grejer som håller tankarna borta från böckerna och får mig att fokusera på något specifikt för en gångs skull. Kläder, hår, serier, film och dräktdetaljer ligger alltihop under den kategorin.
Vill dock påpeka att det är förenat med nöje att läsa "Orientalism" av Edward Said, så om du har minsta lilla intresse för västerländska attityder mot det sk "Öst", läs den.

Veckan (!) då Belfast har firat Halloween har gått förbi. De utklädda människorna har varit överallt och fyrverkerierna har hållit en vaken nätterna igenom. Faktumet att det är över nu öppnar upp för ännu ett besök till Elliots och den här gången hoppas jag verkligen att det inte är kö utanför butiken för då blir jag garanterat lite ledsen i ögat. Hoppas också att jag ska dra ändan ur vagnen och ta mig till Skullduggery Tatu, för har jag sagt att jag ska göra något så ska jag bannemig göra det också. Det gäller håret också. Slitet och trött är officiellt ute.
Ska man ta och skärpa sig ännu mer kanske genom att gå upp tidigt, gå till biblan och vara en duktigt strukturerad och diciplinerad student? Jo, kanske. Nästa vecka. Eller kanske om tre veckor... Nej, struktur och diciplin var det ja. Inte min starka sida.
(Bevis för min brist på diciplin: har kollat på dokumentären "Osama bin Everywhere" och första säsongen av "Spaced" idag.)

På torsdag/fredag (inte riktigt 100% bestämt) bär det av till Dublin. Hoppas att det blir en del avslappnade stunder, god mat och dryck i det fina sällskapet (som jag möter upp med där) och en mjuk säng (och en bättre dusch!) på hotellet. Hoppas också att jag ska kunna få se Raglan Road utöver det att jag ska besöka Guinness-bryggeriet.

Saturday, 31 October 2009

En annan skönhet

En till skönhet i samma frisyr som den jag visat tidigare på Gwyneth Paltrow i ett annat inlägg ("Airhead" - 26th Oct).
I give to you - den vackraste kvinnan på planeten - Liv Tyler.


Jag är fortfarande jättesugen på attt ha den här frisyren och jag har faktiskt haft den tidigare men jag uppskattade den inte alls för vad den var då, vilket var snygg. Just vid det tillfället var det bara en övergång mellan ett totalt sönderfärgat förstört hår och chansen att jag skulle kunna klippa mig på ett sätt jag tyckte var snyggt.
Konstigt. När jag såg The Lord of the Rings för första gången hade Liv Tyler ett fantastiskt långt, silkesaktigt hår och jag ville desperat ha precis sånt hår, så jag kunde inte göra annat än spara. Jag tröttnade riktigt fort på det. Nu sitter jag med samma tankar fast en annan frisyr.
I cannot look at this woman and not want to look like her.
Just så enkelt är det.

Fan-Gok-tastic

"This is Halloween, this is Halloween."
Jag trodde att det skulle vara fler snorungar kvar den här helgen för Halloween-festande, men ack, så fel jag hade! Elm's Village är officiellt dött. D-E-D. Dead. Mycket passande.
Jag saknar vår årliga Halloween-maskerad hemmavid i Uschleby. Jag har absolut noll lust att klä ut mig här. Försökte med en Wednesday Addams, men såg mig själv i spegeln, gav upp och stannade i cellen. Hemma sker det tillsammans med människor med samma humor, människor som kan uppskatta när man klär ut sig till Rat Death, Dominatrix eller... Bernard Black. Här har man inte riktigt samma förråd av prylar. Jag saknar min symaskin.

Jag har nu för övrigt fyra stycken Anne Rice-böcker här i bokhyllan i Belfast. Hemma i Sverige letar man som en tok efter de här böckerna och hittar aldrig något och om man hittar något så är bokjäveln ju självklart på svenska. Inte samma sak. Tråkigt rent ut sagt. Ska stoppa ner dem i ett paket och skicka hem dem. På tal om det så strejkar Royal Mail just nu. Gissa vilka som har hand om nationell såväl som internationell post häromkring. Jo, just det, Royal Mail. Så paketet som jag redan packat iordning och adresserat till min Sverige-adress får vänta lite.

Jag vill ha själv-förändring.
Just den meningen kommer inte som en överraskning för en viss Fisk jag känner, men det är så sant, så sant. Jag vill köpa en helt ny garderob, jag vill klippa av mig håret, gå med snygga örhängen, högklackat och stora vackra väskor jämt. Jag har alltså tittat på alldeles för mycket Gok Wan's "How To Look Good Naked".


...so
why don't I have a fairy Gok-mother now again?

This is Halloween

Thursday, 29 October 2009

Hairy

Igår blev jag officiellt asförbannad på mitt hår, topparna var så spröda att stråna gick av bara jag drog handen genom håret. Nej, fram med saxen och *snikt* (dåligt Wolverine-skämt). Off with it!
Ni kan vara lugna dock. Det hände inget radikalt. Det blev av med ca 3 centimeter, inget mer, men det ser betydligt bättre ut nu. Om bara allt kunde vara samma längd också...

Nu: frukost.
Sen: en hel dag smäckfull med skola. Inklusive 2 seminarier som jag knappt läst till. Konstigt. Jag tyckte att jag började läsa till dem i god tid strax efter det förra seminariet men planeringen visade sig felaktig. Eller så är det så enkelt som att jag har haft noll motivation till att plugga precis som nästan alla andra jag känner häromkring.

Wednesday, 28 October 2009

Yeah, that's it

Ännu en dag i nördighetens tecken har gått förbi.

Vaknade imorses och tyckte först att jag hade massor av tid på mig tills jag slängde en blick på den enda klockan jag äger som jag inte har ställt om till vintertid och fick jättebråttom. Detta resulterade som ni kanske redan misstänker i att jag var en hel timme för tidigt på plats på Peter Frogatt Centre än vad jag borde ha varit. Så jag tog en kaffe, slog mig ner i en soffa och läste under hela den timmen. Fantastiskt förståndigt. Att jag sen inte har läst ett ord till idag är mindre fantastiskt och ganska tragiskt med tanke på hur mycket jag har kvar som jag borde läsa.

Efter föreläsningarna har jag som den fanatiker jag är letat efter utklädningsbutiker eftersom de är de enda som kanske har det jag letar efter för tillfället (medeltid, regency/empire och viktorianskt). Jag har redan hittat två vintage-butiker. En är i min prisklass och jag har redan slängt ut en del pengar där, det är Rusty Zip på Botanic Avenue där äckligt kitschigt trängs med fantastiskt viktorianskt och trendig second-hand och sen är det en annan butik med ett helt underbart utbud av 50- och 60-talskläder till svinpriser (inte min grej så jag lade inte ens butiksnamnet på minnet, den låg på en sidogata till Ann Street).
Utklädningsbutiken jag sökte efter idag var Elliotts Fancy Dress på Ann Street.


När jag hade gått vilse för tredje gången och frågat flera människor med totalt olika åsikter om vart stället låg så kom jag dit. Och upptäckte att det var 20-25 meter kö utanför(!) butiken. Jag tar det där med hatten nästa vecka när Halloween är överstökad. Det är rena frenesin häromkring just nu - överallt är det pumpor, spöken, nötter, godis och dräkter.

Så jag gick till något så brittiskt som en "haberdashery", enkelt uttryckt en sytillbehörsbutik, och köpte mig detaljer till klänningarna jag planerar. Ja, ni läste rätt. Planerar. Vad gör jag när jag planerar? Jo, jag planerar lite till. Och lite till. Och köper till lite grejer. Och planerar. Och köper lite tyg som "kan vara bra" och planerar. Nu vill jag verkligen att det ska bli av. Jag har aldrig haft såhär mycket motivation till att göra klart klänningarna som jag har nu. Nu har jag i alla fall sidendetaljerna till hatten och klänningarna klara.

Jag ska se galet snygg ut och ha téparty. Så det så.

Tuesday, 27 October 2009

Er eremit i folkmassan

Jag går idag in på min femte dag utan att prata med någon från Klassen. Eller ja, det var väl sanning med modifikation. Jag mötte en av killarna från Klassen igår, vi utbytte artighetsfraser och gick sen vi åt varsitt håll. Det är i stort sett all kontakt jag haft med folk sen i torsdags. Om jag inte hade haft en lång konversation med en vilt främmande italienare på Starbucks i fredags så kunde jag trott att det är straffbart att tala med mig. Men jag klagar inte, jag tar ingen kontakt själv, alltså är inte klagande berättigat.

Monday, 26 October 2009

Airhead

Jag har efter besöket på Tesco och promenaden försökt läsa. Sammantaget har det inte gått så bra - jag har mest stirrat ut genom fönstret och druckit varm choklad medan huvudet stått helt stilla. Det är så hela min dag sett ut.
Jag vet inte vad jag vill just nu.
Jag vill inte hem till Sverige. Jag vet inte om jag vill stanna här. Jag känner inte för att plugga. Jag vill inte umgås med folk. Jag känner inte för att prata med folk. Jag vet inte ens om jag saknar människor där jag sitter instängd i min cell på Elms. Jag vill inte ha mitt hår som det är just nu, för jäklar vad risigt det är. Jag trivs inte i mina kläder, men skulle nya kläder göra mer än totalt tömma mitt bankkonto? Och varför mer kläder? Jag har tillräckligt. Dock har jag två mål när det kommer till kläder just nu: en snygg svart pennkjol och ett långt svart sidenband alt. ett smalt svart bälte.
Ett besök på Elliotts Fancy Dress krävs för att kolla igenom deras hattar för komplettering av en viss Regency-klänning under konstruktion. Saknar min symaskin. Jag hade lugnt kunnat handsy en Regency-hatt just nu med rosetter i siden and the whole shebang endast för att slippa plugga och känna den stressen och pressen. Jag kanske vill hem i alla fall.
Being a reclusive seamstress sounds nice right about now.

Utslagsfrågan i dagens inlägg:

Frågan är om jag kan passa i samma frisyr som fantastiska Gwyneth Paltrow trots att jag har en kroppsform som är så olik hennes. Jag är sugen, men jag vet inte om jag vill.

Saturday, 24 October 2009

Fruity

Idag levde vädret busliv i Belfast. Regn, blåst och förrädiskt slemmiga löv överallt. Farligt djupa vattenpölar som bilarna bara måste köra i och skvätta vatten på vem det än är som har oturen att gå på trottoaren. Kan ha varit jag.
Där får man för att man trotsar vädret för studiernas skull.
Det var nämligen så att jag och min buddy Bobby Nozick hamnade på Starbucks för ett samtal angående hans teorier kring distributiv rättvisa med sällskap av en Chai Latte och en Fruity Scone. Det var några nätta timmar som gick åt till den uppgiften.

Nackdelen var att jag för ett ögonblick saknade min syster ännu mer än innan och våra Chai Latte-fika.

Wednesday, 21 October 2009

Mmmug

Idag:
Föreläsningar i IP och CTJ, sedan Starbucks för en Venti Americano, en Chocolate Chunk Cookie och massor av plugg. Fick en del gjort under mina tre timmar där och är därför ganska nöjd med mig själv.

Mitt stackars öra mår dessutom bättre men min röst är inte vad den brukar vara.

Imorgon:
Seminarier i EMNS och IP.


P.S. Längtar efter att få åka till Dublin den 5:e november!

Tuesday, 20 October 2009

We're off to see the wizard...

...the magical wizard of Hogwarts! Har du någonsin sett något mysigare? Hittade ett litet paket när jag kollade posten idag efter timmen då jag har suttit och låtsats veta något om Rawls teorier om rättvisa. Jag vet en del från det jag försökt kramma in i huvudet men inte tillräckligt för att kunna sitta och diskutera kring det i en timme.
Men för att återgå till det ursprungliga ämnet;
I said I was going to get it no matter what I had to do and now it's mine, my precious, my very own Gryffindor scarf.
And no, it's not purple, it's maroon, men du har helt rätt - den ser lila ut. Den tillhörande slipsen, som i mitt fall ligger hemma i Sverige, ser också lila ut så jag var ju i alla fall förberedd. Kan dock inte hjälpa att känna mig lite besviken på nyansvalet. Vad var det som fick Warner Bros.' kostymmakare till Harry Potter-filmerna att tänka "yes, maroon it is" när det står "scarlet" i böckerna och rött hade gjort sig så mycket bättre som kontrast till de andra husens färger? Nu blev det istället grönt, gult, blått och... maroon?

Besviken kan man för övrigt lugnt säga att jag är på mitt öra. Man ser det inte på bilden men övre delen på mitt vänstra öra är rosa och lite svullet. Det har hänt en gång tidigare vid ett annat piercingtillfälle som slutade med att jag fick ta ur smycket och därmed börjar jag igen bli lite smått irriterad över att till och med mina öron konspirerar emot mig (och framförallt emot min ekonomi).

Idag har det varit mörkt i Belfasts tegeldjungel. Trist väder med tunga regnmoln hela dagen, men det speglar lite av hur man känner sig. Trist, grå och hängig. Höstdepp? Det är ju inte för inte som man längtar hem till katter, hundar, familjen, tända stearinljus, doften av lussekatter, saffran, kanel, apelsiner, nejlikor och glögg med varma russin.

Sunday, 18 October 2009

Shopaholic?

Ta det inte på fel sätt, men shopping är en de där sakerna som jag har associerat med ett visst mått av feminimitet och ärligt talat aldrig varit särskilt bra på. Kalla det snålhet, pojkflicke-syndrom, ett ytterst litet sinne för mode eller prioritetsskillnader men jag såg inte kläder eller accessoarer som det minsta viktigt för bara några år sen. Det var "girl stuff" och det pysslade jag inte med frivilligt.
Filmer. Kakor. Böcker. Det är det enda jag kan komma på att jag personligen betalade pengar för.
Prioriteterna ändrades i och med att självmedvetenheten gjorde sitt smärtsamma intåg. Man flyttade ifrån det lilla landsbygdssamhället. Det var där det började.
Igår var det så dags igen för mig att ta på mig shoppingskorna i det vackra höstvädret. Jag undrar vad min fascination för mössor handlar om eftersom jag köpte två stycken igår... Å andra sidan var det inte bara ett slumpmässigt användande av pengar, jag fick tag i det mesta av det jag faktiskt behöver. En ryggsäck till skolan så att jag kunde slänga min gamla fula. Hängslen som jag velat ha i stort sett hela året. Hårinpackning så att mitt hår inte blir mer "galen professor" än vad det reda är. Stickade tröjor för att jag ska värmen. De är fantastiska för övrigt, så hur mycket älskar vi Primark? Jo, just det. mycket.

Kollar på en helt fantastisk dokumentär på YouTube om Edward Said's bok "Orientalism", en bok jag dessutom precis börjat läsa för att jag ska göra en bokrecension på den till EMNS-kursen. Jag är imponerad bortom ord. Rationalitet på hög nivå.
Något man också borde se är "Edward Said, 'The Myth of the Clash of Civilizations'" på YouTube. Det är en föreläsning han gjorde 1996 på University of Massachusetts angående Samuel Huntington's verk "The Clash of Civilizations". Också fantastiskt bra.

The things I could tell you, and therefore will - Jag längtar efter mitt halsdukspaket ifrån Amazon. Jag längtar tills jag får dela mina design-idéer med tatueraren. Jag längtar tills dess att den nya piercingen läkt så att jag kan köpa nya smycken. Allt i sinom tid.

Idag: förkylning from hell. En sjuk massa té, ja tack. Tyck synd om mig.

Saturday, 17 October 2009

The perfect fall

Belfast har bjudit på ett fantastiskt vackert höstväder idag - solsken, vindstilla och en värme som får mig att vilja skrika av lycka. Löven har färgat allting guldigt, både träden de sitter på och marken där de har fallit.



Jag tror att jag börjar falla för den här staden trots nämnda stads mindre bra sidor.

Friday, 16 October 2009

Fortfarande lika roligt

Kan inte sluta tänka på hur annorlunda torsdagens seminarier var jämfört vad jag trodde att de skulle vara. Medgett så var jag ganska inaktiv under båda seminarierna, vilket var helt frivilligt men jag har nog helt ändrat uppfattning om B. Milton-Edwards. Hon är faktiskt väldigt rolig. Bland annat så kallade hon en klasskamrat till mig för "cheeky sod" under seminariet. Jag kan inte komma ifrån det men hon har en helt fantastisk humor; den är vass och sarkastisk. Ja, hon skrämmer mig fortfarande till den grad att jag knappt kan andas men jag har svårt att tycka illa om henne. She might be mean but she is also fair. Inget fel i det.

För att övergå till ett totalt annat ämne så är jag hungrig. Jag längtar verkligen efter frukost och eftersom jag tycker att frukosten är det absolut bästa målet på dagen så har jag planerat den noga i förväg.
Imorgon blir det scrambled eggs, stekta tomater med basilika med toast och apelsinjuice. Så det så.

The things I could tell

I didn't just... no, or did I?
Lets not get our hopes up yet. I'll wait until I get it and then... then I might just tell you what's going on in this little head of mine. Everything will be perfect. Indeed, it will. Plenty of things to tell you. Plenty of things. Secret things.
You just wait.

Sunday, 11 October 2009

"My perfect sunday..."

...är inte riktigt den här söndagen lätt uttryckt men ok, vi får inse att jag och Sergeant Tony Fisher är något olika. (Jag har sett Hot Fuzz fem gånger för mycket i år, jag är uppe på åtta gånger och hade jag haft med mig den hade jag definitivt kollat på den just nu.)

Imorses gjorde jag ett tappert försök att dra min arma trötta lekamen ur sängen lite tidigare än vanligt, alltså före 11.30, vilket efter omständigheterna gick väldigt bra. Inatt fick jag nog dessutom i alla fall fem timmars sömn vilket är mer än vad jag fått nån annan nykter natt på drygt en vecka. Den största anledningen till att jag gick upp såpass var dock att jag skulle ut på en promenad med Sandra. Jag hade ingen aning om att jag saknat de där promenaderna med henne som jag faktiskt har gjort. Hösten här är verkligen underbar, vi har dessutom haft en otrolig tur med vädret.

Här är några av bilderna jag tog på promenaden.


Till alla er som inte upplevt Nordirland eller Skottland. Vad väntar ni på? Åk dit.

Efter promenaden planterade jag mig på Starbucks ett par timmar med kurslitteratur. Jag tänker att eftersom jag ändå är i Belfast med ursäkten att jag ska plugga så kanske jag skulle passa på att göra just det också. När kaffet kallnat till något som kändes nära fryspunkten och magen knorrade efter mat så gick jag tillbaka mot Elms och lagade vegetarisk röra. Jag tycker fortfarande mycket illa om våran korridors gemensamma kök. Inte bara för att det är kladdigt, stökigt och äckligt utan för att det ofta är folk från korridoren där. Tänk dig själv att du trött snavar in i köket i tofflor och sköna mysbyxor en eftermiddag bara för att hitta fem tjejer ifrån samma sjuksköterskeutbildning i köket som lagar mat och snattrar om miniklänningarna de ska ha på sig den kvällen eller killen de drog med hem igår. Ingen jag har något gemensamt med alltså. Just därför älskar jag helgerna här då de flesta av de lokala studenterna åker hem till föräldrar och helgjobb. Tänk dig ett studentområde där 70% av studenterna försvinner spårlöst varje fredag eftermiddag.

Läste för övrigt i novembernumret av Total Film att vi inom de närmaste åren kan vänta oss filmer som X-Men Origins: Deadpool, en ny Bond-film, Daybreakers, Pirates of the Caribbean 4, Thirst, X-Men 4, Avengers, Spiderman 4, Paul, Alien 5, Sin City 2, Sin City 3, Tintin, Iron Man 2, Prince of Persia: The Sands of Time, The Hobbit och mycket mer men att vi däremot inte kan vänta oss en Hellboy III.

Så nu sitter jag med té, Digestive, ett tänt doftljus och The Sunday Times - den tjockaste tidning jag någonsin skådat. I like it.

Saturday, 10 October 2009

Oh, so tired

Ibland kan jag fortfarande komma på mig själv med att tänka att jag mycket hellre fötts som en man, precis som jag spenderade de tonår då jag tyckte att allt med min kropp var det äckligaste som existerade med att tänka. Det är de här gångerna jag verkligen inte vill vara med, de gångerna då de saxar kvinnor kan sticka i varandras ryggar blir lite för vassa under alldeles för lång tid. Jag har upptäckt att det fanimej inte är enkelt att vara kvinlig, många gånger är det rent ut sagt omöjligt att ens vara i närheten. Höga klackar, smink och vackra klänningar i all ära men att kunna lösa sina konflikter genom att plantera en näve i ansiktet på sin opponent och sen glömma allt tilltalar mig konstigt nog mycket mer än alternativet.

Gårdagens utgång började bli riktigt fantastiskt trevlig runt midnatt inatt. Det var då vi äntligen satt på ett ställe utan öronbedövande hög musik, utan sådär 15 pers/kvm men som däremot hade irländska män som köpte det ville dricka åt oss och betalade för taxiresorna. Vid 4:30 imorses var jag hemma på Elms igen med ett jätteflin på läpparna och smärtande fötter.
Det har satt sina spår för idag är jag bakis. Och jättetrött. Icke att förglömma.


Idag är med andra ord mjukisbyxans heliga dag med massor av té, läsande, vatten och cola.

Friday, 9 October 2009

Fyllo v1.0

Det var Pub Quiz på The Parlour igår och tjejlaget "Feminist, javisst" (ett lagnamn som inte alls var lika kul när domaren inte sa hela namnet) var på plats. Vi låg bra till ett tag (5:e plats som bäst) men slutade olyckligt och helt oförklarligt på 14:e plats av 18 lag. Jag fattar inte, vi var ju skitbra (jag var briljant). Kan ha varit alla Corona, Guinness och Magners som till slut satte sina spår.



Något människor i Sverige förmodligen inte hört något om är stöket som varit i Belfasts sk "Holy Land area" i södra Belfast, där universitetsstudenter har varit mer eller mindre odrägliga nätterna igenom sen terminstarten. Bilar har förstörts, trasiga flaskor ligger överallt och alla är allmänt troglodyt-aktiga. Jag var där igår från det att Parlour stängde till ca 3 imorses då det var dags att vingla hemåt.
Jäkla irländare.

Nej, nu är det dags att döda baksmällan och släpa fötterna mot biblioteket. När man ändå är här i Belfast kanske man ska plugga lite också.

Thursday, 8 October 2009

School


"My parents keep asking how school was. It's like saying 'How was that drive-by shooting?' You don't care how it was, you're lucky to get out alive."
- Angela Chase, My So-Called Life

Wednesday, 7 October 2009

The Amazon search

I hate Amazon UK for not having any Harry Potter Official Gryffindor House scarves in stock.

I also hate Amazon US for not shipping to where I live. I need that scarf and I'm going to get a hold of it even if I have to swim all the way to London and pick out the eyes of hundreds of children with my elbows in the process.
In fact, come to think of it, I think I'll quite enjoy that last bit.

Tuesday, 6 October 2009

Jaha...?

En totalt bortkastad dag om jag får säga det själv.
Jag har tvättat, ok, det är väl bra.
Jag har ätit en ordentlig hemlagad middag, ok, det är bra.
Jag har efter att ha bott här i tre veckor varit på ett obligatoriskt "Floor Induction Meeting", så ok, det är väl också bra om än något sent påkommet från Queen's sida.
Men(!) jag har bara lyckats läsa i ca 1 timme och har inte lämnat Elms en enda stund idag. Jag känner mig rastlös och otroligt omotiverad för tillfället. Då kan man kanske fatta att jag höll på att bli heltokig när mitt internet plötsligt la ner fullständigt. Det varade i ungefär en halvtimme men under den halvtimmen kunde jag inte göra annat än vanka av och an i rummet, omorganisera garderoben och städa lite i badrummet. Hade då fan inte ro att sätta mig vid datorn och läsa material till skolan. Vad som nästan gör det hela etter värre är att mina kära klasskamrater verkar ha all ro i världen att sitta och läsa och att det dessutom bara är en vecka in på terminen. Prestationsångest, jag? Aldrig.
Imorgon har jag två föreläsningar som jag förberett mig lite inför för att vara hyfsat med på vad de pratar om, duktigt jobbat, men på torsdag har jag mitt första seminarium och har inte ens läst hälften av allt vi ska läsa. Efter att man läst ska man ju gärna kunna reflektera över vad man läst också. Jag, okoncentrerad? Va? Fattar inte vad du menar...

Monday, 5 October 2009

A small victory, but a victory still

Idag har jag hunnit med en hel del faktiskt, känns hur bra som helst. Har köpt lite kursböcker (resten kommer på onsdag/torsdag om man ska lita på mannen i bokaffären), pluggat i biblioteket några timmar, lagat mat och hunnit med att öka ut basgarderoben med ett par snygga t-shirts och umgås med de flesta av de andra svenska brudarna under tiden. Det kallar jag att utnyttja sin tid.
Nu medan jag bloggar så lyssnar/ser jag på en dokumentär om när Islam var som störst i Europa för min Islamic Politics-kurs. Riktigt intressant. "Islam in Europe - When Muslims Ruled in Europe" på youtube för den som känner sig frestad.
Imorgon kanske det blir lite tvätt med pluggandet, har ju ändå laddat mp3'n vilket gör att jag slipper lyssna på tvättmaskinerna eller spanjorerna som på något vis alltid sitter bredvid i tvättrummet. Då kan jag läsa i fred medan jag vaktar min tvätt. Jag är bara aningens misstänksam emot mina medmänniskor. Har nog läst för mycket filosofi för att tro på att det verkligen existerar helt ärliga människor på den här planeten.
Sen är det föreläsningar på onsdag och torsdag. Känns som om man borde göra sig ett ordentligt schema för hur man ska plugga för att man ska hinna läsa allt man behöver/måste läsa. Det är för övrigt det största stressmomentet just nu; att få tag i rätt kurslitteratur till rätt tillfälle.

Men det löser sig det också till slut, det fixar jag.

Sunday, 4 October 2009

Kanelbullens dag

10:31
Jag har ingen mjölk hemma. No milk - no tea. No tea - no good.
Först plugg, sen promenad och Tesco. Jajjebullar.

15:45
Efter två timmars plugg till Yo-Yo Ma blev det promenad till Tesco och om mina beräkningar är korrekta så ska den mat jag fullkomligt släpade hem göra att jag inte behöver gå till mataffären på ca 7 dagar. OCH JAG FANN DEN LAKTOSFRIA MJÖLKEN! Det betyder att jag inte behöver använda mina laktas-enzymer. Så istället för att ösa svindyra enzymer i vanlig mjölk så köper jag svindyr redan laktosfri mjölk och kan spara enzymerna till glassen. Eller jag menar...
Just idag saknar jag svenska kanelbullar. Jättemycket. Men inte tillräckligt för att orka ställa mig och baka dem själv. Tänk att få sitta på Torgstallet med en bok, en chai-latte och en riktigt stor kanelbulle. Det är livet i en kakburk det.
Vilket vackert väder det är ute för övrigt! Inte ens BBC har rätt om vädret alla gånger, idag skulle det regna (vilket det skulle igår också) men solen har varit framme hela dagen, och så säger alla att vädret här är fruktansvärt. Nu gick solen i moln...

17:13
...och nu regnar det. Hm. BBC kanske hade rätt i alla fall. Hur det än ligger till med den saken hade det varit fantastiskt trevligt att mysa upp sig emot någon just nu. En korridorskompis till mig har sin pojkvän här över helgen och de gjorde varm choklad tillsammans innan när jag lagade mat.
Man kan vilja ha sin Black Books-box här för mindre.

Saturday, 3 October 2009

Invasion Belfast II

Jag fick reda på sent igår att jag skulle få gå ensam på Invasion Belfast II - en mässa som riktar sig till Star Wars-fans organiserat av Emerald Garrison (Knights of the Empire). Anledningen till att jag fick gå själv verkade vara allmänt ointresse (de påstod sig inte vara så stora fans, men kom igen, vem vill inte se Darth Vader och stormtroopers i mer än bara film?) och pengabrist (inträdet var £6.80).
Jag tog mig i kragen och gick (för att spara pengar) till W5 där alltihop skulle gå av stapeln, en nätt promenad i rask takt på nästan en timme genom ett totalt öde Belfast. Seriöst, är det ingen som rör på sig i den här staden före kl 12 förutom tiggare och turister?
Väl där gick man in och sen njöt man. Den allmänna nördighetsnivån låg på 80%. Det kryllade av Star Wars-nördar som förde vidare sitt arv till sin yngre generation. Resterande 20% var föräldrar som bara var där för att deras barn tjatat hål på öronen på dem.
Eftersom jag gick ensam stod jag länge och väl och övervägde om och hur jag skulle fråga en anställd om denne kunde hjälpa mig att ta lite bilder. Jag är ju jag och därför måste jag ha minst en bild på mig och en stormtrooper när jag ändå har chansen. Till slut vågade jag fråga och vips! FOTOBEVIS! på att stormtroopers inte tolererar allt.

Självklart fick jag inte bara den här bilden men det var den här som verkligen hade störst affektionsvärde. Jag har bilder på Stormtroopers, ScoutWalker-förare, TAI Fighter piloter och Biker Scouts. Darth Maul var där men... ja. Darth Vader gömde sig i skuggorna där han inte kunde fångas på bild och jag har sett killen som spelade R2D2 (Kenny Baker för den som kommer ihåg) och Dave Prowse som spelade Darth Vader (men bara kroppen, James Earl Jones ÄR rösten) och Jeremy Bulloch som spelade Boba Fett. Ja, i originaltrilogin alltså.
Jag är helt säker på att de har massor av aktiviteter på W5 under Invasion Belfast II men de riktar sig med all säkerhet till barn under 12 och det är jag bara inte intresserad av. Det slutgiltiga omdömet var väl att jag tror att större mässor av blandad karaktär som Scandinavian Sci-Fi, Game and Film Convention är mer min stil. Mer att se, mer att göra, mer att köpa, fler människor i min ålder, en blandad grupp människor som är mer allmänt nördiga än insnöade eller rent av fanatiker.