Friday, 31 December 2010

The year that was 2010

What THE F**K happened?
Since when does time move in such an extreme velocity? Another year's at its end and though I've got older I can't say that this year's brought wisdom. At least not the kind I can use.

Best of 2010:
*I got pierced. Again. Just as much fun every time despite the fact that half of the piercings I've had done haven't healed well or at all and had to be taken out. The interesting ones are still there though. I wonder - what's next in turn?
*Once again visited Scandinavian Sci-Fi, Game & Film Convention in Gothenburg. Stormtroopers and nerdiness galore! See you there in February?
*I was actually in New York City, USA. For real and not just through Woody Allen's distorted camera lense.
*I bought my Akira Kurosawa box. 17 Japanese masterpieces in one box. My life-long obsession was finally put to rest. Somewhat. I'm still missing a few Kurosawa epics.
*Visited Stockholm Beer & Whiskey Festival. Now that's an experience you can taste!
*One of the last things of the year was buying the Queer as Folk complete series boxed set. No need for more explaination.
*I discovered Sebastian Horsley. No need for explaination in this case either - just read Dandy in the Underworld and see for yourself.

...and then it's high time for some bitching, people, I give you:

Worst of 2010:
*I moved away from Kalmar and with it - the gym. Moving away from the city isn't half as bad as moving away from the gym but moving from the gym isn't half as bad as moving from the people. When they still liked me that is. This one is a bit two-sided.

*Due to too much stupidity collected in one skull, I didn't manage to graduate and get my University degree.
*I didn't expand my tattoo even though I would very much like to. I wonder what else I'm too lazy/chicken shit to do?
*I seem to have fucked up so many friendships I barely have any left. I think I might actually have a problem with my brain being missing. It might be an empathic problem as well.
*The bastards of Blizzard didn't release Diablo III.

For 2011:
We'll just have to see what the next year will bring. Hopefully, it'll be some old friends meeting anew, new friends getting together, tattoos, books, tea, movies, laughter, picnics, sci-fi, fantasy but mostly, I hope for lots of love.

Thursday, 30 December 2010

Gonna stop

Yes, I'll stop talking about it as soon as I get it out of my system: Queer as Folk.My 18 DVD box containing all 5 seasons and all 83 episodes has finally arrived.

(Also notice the Bleach t-shirt I'm wearing.)


I'm just as fussy as anyone else in the sense that I get bored with things about me when they don't turn out like I want them to.
Right now, it’s my hair (can’t really say that my friends are very surprised, I’m ALWAYS tired of my hair) as I’m getting sick and tired of it being about as lively as a zombie after an exorcism.
Because of our lovely Swedish weather (hear the sarcasm) my hair has turned into what Edward Cullen would be like after I’ve chopped his head off, put it on a spike and put a steak through his heart (just to be on the safe side – you never know what tricks those fairies have up their sleeves) aka – DEAD. I know, I know, hair is from the biological perspective already dead matter, but a lively dead, the glistening kind that you nurture to a perfect shine, brilliance and length.
I’m considering something drastic:

Not blond though. Never back to blond. Never not my colour again. Brown's fine.

On the other hand, who doesn't want to be as kick-ass as P!nk?

Monday, 27 December 2010


Detta jävla ställe.
De bygger mer parkering.
De har väldigt gott kaffe och god morotskaka också.
Jag fick i alla fall nya träningskläder (totalt oplanerat) och en ny vinterjacka (fabulös!). Vart resterande 2000 spänn hamnade som de avkrävde mig är en gåta dock men det 43 cm långa kvittot berättar att jag köpt inte bara en väska utan också nya hörlurar. Och en skjorta. Och en blus. Och en sjuk massa annat.

P.S. Min smått Alzheimer light-drabbade vän Sushi verkar ha glömt somliga av sina kläder. Men det betyder ju bara att hon kommer tillbaka en annan dag. Inga problem.

Saturday, 25 December 2010

The Hutt’s Little School of Movie Genres: Action

For our first lesson I've chosen the most common genre shown in cinemas:

First of all, think blockbuster. Think Sylvester Stallone (google "action" and see what picture you find...), Arnold Schwarzenegger, Bruce Lee or Bruce Willis.

Action movies have big energy, usually some huge explosions with cool stunts and big budgets. Possibly with rescues, chases, battles, fights, escapes, non-stop activity showed in a fast pace. Considering the frequent use of the action genre characters are usually quite two-dimensional “good guy” vs. “bad guy” as character development is secondary to explosions and car chases. While critics usually don’t like most action movies, the audience can’t seem to get enough of them.

Included in the action genre are martial arts movies, samurai movies, spy/espionage movies and blaxploitation movies. Action often merges with the war, sci-fi, epic/historical, comedy, thriller and adventure genres. A common sub-genre of action is disaster film.

Movies I’d recommend:
The Avengers and other Marvel movies, Seven Samurai, Mission Impossible, Die Hard, The Karate Kid (1984), Once Upon a Time In China, OldBoy, The Losers, Face/Off, Casino Royale, The Terminator, Léon (aka The Professional), Beverly Hills Cop, Deep Impact, Heat, the Kill Bill series, The Dark Knight trilogy, The Fast and the Furious, Now You See Me.

Jimbo's the 42nd

The thought hit me a few weeks ago but it's not until now that its full meaning really came to me.
Is it only me that find that funny?
Let me explain; My trail of thought went from Treasure Planet being the 42nd movie in the Swedish Disney franchise milking "Disneyklassiker" series, to the movie being about adventures in space. Moving on, the number "42" is the answer to Life, the Universe and Everything in Douglas Adams' The Hitchhiker's Guide to the Galaxy. Which is of course about plenty of adventures in space. Voilà.

My ability of association is astounding.

Friday, 24 December 2010

Christmas Eve

I don't usually dress in white but sometimes one will just have to make some sacrifices. For the greater good. Or for one's own good. Disgruntled relatives (such as mothers) has already got rather short fuses around the holidays and I didn't want to annoy her... I mean, one doesn't want to annoy them further by wearing the usual attire. Black that is.

This particular outfit I didn't own until very recently. No one has ever seen me in it. Moo-Ma was thrilled that I left my different shades of black in the wardrobe.

Once again - Merry Christmas!

Happy Holidays to Everyone

I'd like to dedicate this Christmas wish to everyone in nursing of any kind that can't take the holiday off to spend it with family and/or friends. I've done my part already between 7 and 10 AM trying to spread the joy but I left my colleagues behind to do the rest of the day.
(All you other freaks can have a very Merry Christmas too but lets give everyone having to spend the holidays alone or at work an extra thought.)

Happy Holidays!

Tuesday, 21 December 2010

Änglagård 3

Som tidigare nämnt i ett annat inlägg så var jag på smygpremiären av Änglagård – Tredje gången gillt i lördags (och förvånades över att det finns så mycket folk i Ulricehamn, för inte kan människor turista till den här träskskålen mitt i vintern för att se en film… eller?).
Missförstå mig rätt här när jag påpekar att jag tycker att den första Änglagårdsfilmen är fantastiskt bra och är en av mina svenska favoriter (vem kan inte tycka om Rikard Wolff i läder) men efter att ha sett tvåan kunde man uppfatta en viss ovilja från Colin Nutleys sida att skiljas från Änglagård trots att tvåan egentligen inte så mycket handlade om gården, byn eller problematiken däromkring. En ynklig separationsångest helt enkelt.
Därav trean.
Som jag ser det finns det ett par problem med trean: Det första är att pappa-problemet inte blir helt löst utan snarare så enas karaktärerna om att det är komplicerat. Det andra är att filmen verkligen är en familjefilm med hela familjen Nutley-Bergström involverad med både bra och dåligt resultat. Det tredje problemet är de nya stereotypiska rent ut sagt korkat uppbyggda karaktärerna. I den första filmen var det charmiga bondtölpar som inte riktigt kan acceptera när stadsbor kommer med sina nyckfulla böjelser och fina sätt, alltså helt äkta enligt min erfarenhet, men i trean känns de hastigt hopsatta för att endast te sig dumma.
De första tio minuterna av filmen ville jag bara somna ifrån det usla manuset men sen började filmen faktiskt funka för att i slutet fallera igen. Lite feel-good, lite kära återbesök, mycket kliché och inte så lite hype från Ulricehamns kommuns sida.
Så skulle jag vilja sammanfatta det.
Fast det betyder ju inte att filmen inte är värd att se. Tvärtom. Tyckte man om den första filmen och såg den andra filmen för att den första var bra så är även den tredje filmen något man kan lägga nästan två timmar på.


Det visade sig att jag har en jävla fin försäkring på bilen. Jag behöver inte betala något för skadan jag åsamkade en annan bil för ett antal veckor sen en arg och nordpolskall eftermiddag. Inte ens ungdomssjälvrisken.
Allt för att jag har en sedan 20 år helt olycksfri bil.
Och JAG måste självklart vara den som sabbar statistiken.

Tuesday, 14 December 2010


Common prejudices about Sweden include stuff like that the whole country’s covered by glaciers and that polar bears roam the streets. Neither is true. Sure, some stray moose enter bigger towns now and then and wolves scare small dogs half to death. Where I live we’ve had a bear chasing after our horses once but that specific bear was brown.
Maybe it is a bit exotic living here after all.

Ärlighet lönar sig... eller?

För två veckor sen backade jag på en bil efter jobbet, lämnade en lapp med mitt namn och telefonnummer med tanken att om jag är ärlig slipper jag känna mig skyldig till något och idag mötte jag bilens ägare och skrev på en massa papper för skadeanmälan och dylikt. Tacksamheten över min ärlighet var total hos bilägaren och jag kände mig som godheten själv. Att allt gick så bra borde varit den första varningen ("Spider sense tingling...") för mig om antågande stöd för Murphys lag.
När jag sedan ringde Moo-Ma och möttes jag av en shitstorm utan dess like med antaganden om att det skulle bli minst 10 000 kronor bara för att man tog allt på försäkringen och vissa insinuationer angående den andre bilens ägares oärlighet behövde man inte leta mellan raderna efter.
Inte så förvånande så kändes det plötsligt som att det hade varit bättre om jag kört in i en bergvägg istället för en annan bil.
Efter flera vändor runt Moo-Pa och försäkringsbolaget visar det sig att eftersom bilen är helt olycksfri sedan tidigare och jag är under 25 så hamnar självrisken (även kallad ungdomssjälvrisk) på...
1000 kronor.
Jag hade inte varit jag om jag inte tryckt in det i Moo-Ma's öra minuten senare.

Det är inte bara på jobbet som man aldrig kan göra bra nog ifrån sig.

Monday, 13 December 2010

Fynd på Gärdhem

Ibland är det fantastiskt att vara jag.
Gärdhem är en secondhandbutik i Dalsjöfors som drivs av en ideell kristen förening och hjälporganisation. Inkomsterna skänks till ett antal olika hjälpåtgärder jorden runt och driver butiken (som brukade vara ett ålderdomshem) som är öppen lördagar 10-13 (löjligt kort tid om du frågar mig). Numer används hela byggnaden (innan behövdes bara halva) så att möbler, kläder, böcker, prylar och krimskrams kan trängas bättre med cafét (som jag tyvärr aldrig hunnit prova).
Jag slängde mig över 3 meter ockragult ulltyg i lördags. Eftersom det var halva priset på hemtextilier fick jag det för 15 kronor. Ja, ulltyg för 10 kronor metern (som blev 5 kr/m) istället för 129-199 kr/m. Och en slips för 2,50. Det hängde en maläten frack för 175 kr rakt framför synen på mig i ungefär 10 minuter. Det var alltså de 10 minuter så jag seriöst funderade på att köpa den.
Ibland kommer det awesome dagar med möjligheter och dem fångar man.


Yes people, my brain’s been taken over by snot. It was brutal. Any sign of brain matter gone. Nasty business, those colds.

Sunday, 12 December 2010

Inaktiv? Jag? Näe... Eller?

Ja, jo, jag är nog lite lat och trög just nu. Det blir så ibland när hjärnan blandas ut med för mycket snor.
Ett glädjande besked är väl att det verkar lösa sig med bilen jag körde på för 1½ vecka sen. Har pratat med karln som äger bilen och vi ska göra upp det hela i kommande vecka.
Jag har för övrigt 3 lediga dagar att se fram emot mellan dags dato och den 26:e december. Jajjebullar. Min arbetsplats är även min boplats.

(Idén om att göra som björnen och stoppa mossa i rumpan och gå i ide någonstans har varit uppe för diskussion bland kompiskretsen men den röstades ner. Jag undrar om det var mossan som upprörde?)

Wednesday, 8 December 2010

The Hutt’s Little School of Movie Genres: Introduction

I will in eleven different posts teach You, my most valued readers, a little about movie genres. “Why” you ask me – because I want to and because it could be some good fun to recommend you some of my favourite movies of the different categories (be patient, I have a few).
In each School of Movie Genres post I will present you with a different main movie genre (action, adventure, comedy, drama, horror, crime & gangster, epics & historical, musical & dance, war, western and science fiction) its sub-categories and offshoots and then what I’d recommend you to watch.
You will find them collected under the tag HLSMG.

Please enjoy.

Thursday, 2 December 2010

Movie genres

I thought I'd create a little "The Hutt's School of Movie Genres" - whadda ya say? Just for fun to get the blog going a bit. Having a blog but nothing to write feels awfully uninteresting.

Wednesday, 1 December 2010


It's been a tragic day.
I've been up since 05:25 AM and my day hasn't got any better. By 5 PM I was done at work and what did I do? I hit someone's car.
Isn't that just the prefect way to end a shitty day? I didn't think so. Did it stop me? Noooo.

Monday, 29 November 2010

Men vänta! ...det blir bättre

Vattnet frös. Det är tillbaka nu men ett tag där var det mord i åtanke.
Åh, vad jag älskar att bo på landet (synd att sarkasm och ironi, som båda är näst intill konstanta kompanjoner till mig, inte riktigt är kompatibla med skriven text).
Bredbandet fungerar knappt under vissa tider på dygnet eller inte alls om det blåser. Eller regnar. Eller snöar. Vi har nu ca 50-60 cm snö.
Att bo i ett hus från sent 1800-tal betyder också att det är ett stockhus. Dåligt isolerat (med viss hjälp av mossa, sågspån och i vårt hus fall tydligen också gamla kläder, skor, böcker och tidningar). Gamla fönster. Som det blåser in genom trots att de är stängda (gardinerna rörde sig i vinden när fönstret var stängt innan jag som den händige människa jag är satte dit isoleringslister).
Jodå. Vilken idyll det är att bo i hus på landet. Idyll. Mmm.

Dålig dag

Jag vill slita ner varenda spegel från väggarna i hela huset. Trots att jag sov bort mitt halsont inatt med elva timmar så är jag på ett riktigt skräpigt humör. Kan ha något att göra med all mat jag ätit i helgen och godiset jag stoppat i mig. Det finns ingen mer uppsvullen bitter sopa än mig ikväll.
Har inte druckit något kaffe idag.

Sunday, 28 November 2010

Snow, work, no sleep - qualified BS

There’s at least a foot (and a half) of snow outside but it’s not in one and the same place for more than a minute because of the storm. I had about five hours of sleep before I started working this morning because of yesterday’s turkey dinner á la American Thanksgiving - taking away the football and waiting for Black Friday sales of course (Americans, please, correct me if I’m wrong here...). It took me about a gallon of coffee to wake up and defrost. Now, my throat’s gone sore so thank GOD I’m not working tomorrow. I’ll gulp down buckets of the beige stuff (tea) and sleeeeeeep... when I’m not watching another episode of Queer as Folk that is. I’m doing a rerun of the complete American series – it’s only five seasons so it’s no murder. The British version is only two seasons but it’s not as good (Charlie Hunnam went on from the British Queer as Folk to doing something so much better in Sons of Anarchy where his British accent is completely replaced, which, I might add, isn’t a bad thing and I’m waiting for the next episode).

Finally, I want to point out how many nerdy references that are used in House M.D. (just take the line “these are not the droids you are looking for” when referring to a decease that according to House isn’t there).

Friday, 26 November 2010

Steve Hughes

Proof that death metal and cooking DO mix! ("Satan and coriander...")

Back in the day when Steve Hughes made that valid point he has since expressed again and again. Gay men are as tough as men get. Hughes just dares say it.

Wednesday, 24 November 2010


Jävla sellouts.
Sen några veckor tillbaka inför premiären av den näst sista Harry Potter-filmen Harry Potter and the Deathly Hallows - part I (bara namnet ger en revbenspetande känsla av franchise-mjölkning) så säljs det halsdukar hej vilt runtomkring i Svea rikes avlånga land.
Alltså. Ett år efter att jag tvingades köpa min Gryffindor-halsduk via (när jag ändå var i Storbritannien, allt för att slippa mega-frakten) för att det inte fanns någon återfärsäljare i Sverige som sålde halsdukarna för en vettig summa pengar (alltså under 400 kronor + frakt) så kan man hitta dem... över-FUCKING-allt.
Science Fiction-bokhandeln har dem (inte på hemsidan men annonsen för dem finns i deras tidning... underligt). Discshop har dem.
Jag är nästan lite besviken.

Geralt vs. Nuada

Geralt of Rivia
Prince Nuada of Bethmoora

See any similarities?

The Hutt recommends: the Witcher

Andrzej Sapkowski - The Last Wish.
It's the first of the novels about the witcher Geralt of Rivia. Years ago I watched the Polish tv series Wiedzmin (that's Polish for "witcher", and the film is just a cut version of the series, no joke) and have admired the RPG computer game since it came out in 2007 (oh well, mostly the booklet and the special edition artbook that came with the game a friend of mine bought, and this year The Witcher 2 is out in stores - whoopie!) so I figured that I should complete the circle and read the books that all of it is based on. I have. I'm not disappointed. Far from in fact. If I'm in the situation where I have to choose between one of the three (now four, but forget that for a moment) I'd choose the books. Why? Mainly because there's was a lack of funding with the series/film(seen from Western standards of course) and with the game I'd actually have to do something to make the story move forward. I'm lazy and Sapkowski makes fairytales so much fun. Snow White suddenly turned into a vicious mercenary out for blood and the Genie in that bottle... isn't as well-behaved as you remembered him to be in the Disney film.

What still sort of strikes me as odd is how I when I watch game trailers see this strange similarity between Geralt and a certain bitter (yet extremely handsome) elf prince (I'm talking about Nuada from Hellboy II here).
It's worth at least a thought.

Friday, 19 November 2010

Uppdrag: Nybro

Så nu efter en arbetsvecka av konstant gående/springande sju timmar/dag så drar jag välförtjänt på en kortsemester på fyra dagar (FYRA dagar ledigt! Helt otroligt! Sen att det här är min sista lediga helg innan nyår, det är en annan sak).
I Nybro. Med omnejd. Alltså också Kalmar.
Ulricehamn får klara sig utan mig medan jag vilar upp mig med frisk östkustsluft.

Thursday, 18 November 2010

Movie Maniac

...and two minutes later I've ordered Disney's Beauty & the Beast 2-disc Edition, Disney's The Hunchback of Notre Dame and Nosferatu (1922).
I'm so not good with holding back on the movies (bought both Sunshine and E.T. earlier today too...).

Also kind of funny how I think that a silent movie made in the 1920's is one of the best vampire movies ever made. No romanticism, massive amounts of hidden messages (filled to the brim with antisemitism and contraimperialism, and not to forget, sexual insinuations with the piercing with teeth of the virgin's neck and so on and so forth...) and one ugly vampire. Just like it's supposed to be.

Tuesday, 16 November 2010


(Oh, I just love the duality of that post title!)
My day just got a little better (and brighter) when I realised that sci-fi legend Lance Henriksen is playing an author and extraterrestrial expert in episode 9 of the second season of Nathan Fillion’s tv-series Castle (not his series per se but at least he's the star of it).

For all of you non-sci-fi nerds out there; Lance Henriksen played the android/synthetic entity/artificial person in the, by far, best sci-fi movie ever made – Aliens.

Also, Fillion is yet again tasked with speaking Chinese (Mandarin) just like he was in Firefly and Serenity as follows (don't you just love how you can bypass censorship by swearing in another language?):

He's getting better at it though...

Sunday, 14 November 2010

Ett år

För exakt ett år sedan satt jag som en frustrerat liten grävling vid min dator i Belfast och försökte leta reda på en hjärna, en gnutta motivation och smarta formuleringar till en literature review och en sammanfattning av Politics of Recognition (inlägg "Sökes: Hjärna").
Jag är fortfarande som en frustrerad liten grävling men med en nypa mer bitterhet och cynism. Inte fan är jag smartare i alla fall.
Det regnar här också. Där är det ingen skillnad heller.
Skillnaden kanske ligger i att jag faktiskt pluggade där. Nu, not so much.
Jag hade något som kunde ta mig igenom hela vistelsen. Jag ville ha bra betyg, jag ville hem efteråt och jag hade en hel underbar stad att utforska.
Nu vet jag att jag har jobb fram till jul och en uppsats som måste bli klar. Någon gång. Sätter jag en deadline vet jag att jag kommer att nå den bara för att rusa förbi tills jag inte ser den ens med kikare.

Here kitty...

Mus-Ingvar (now almost always referred to as Fluff-Ingvar) is growing into one big cat!

Thursday, 11 November 2010

The A-Team (?)

Felt I had to watch The A-Team the other day. Mostly because of Liam Neeson. A little because of Bradley Cooper. I ended up liking Sharlto Copley (you remember the guy from District 9, don't you? Awesome actor) thanks to his portrayal of the slightly insane Captain Murdock.

Taken together it's brainless action galore so I'm guessing that one can only like this if one have seen (and loved) the 80's tv-series. Prejudice does that to you.

It's a bit like me and the X-Men movies. They're very much out there in the world of the obscure and ridiculous with yellow spandex and all that, but hey, it doesn't change the fact that I'm a huge fangirl all the same. X-Men - The Last Stand on the other hand DOES NOT EXIST in my world of fandom.
THAT was a disgrace to the Marvel Universe.

Wednesday, 10 November 2010


Hade riktigt roligt åt en vän idag när jag slagit mig ner med en bok på cafét jag fördomsfullt verkar ha favoriserat. Jag tog för en stund ner boken från ansiktet och upptäckte vännen som satt ett par bord bord och kort därefter mötte jag dennes blick samtidgt som jag fick ett sms. Från vännen ifråga. Han hinner dessutom skicka ännu ett sms där han förklarar att han kommer över till mitt bord innan han slår sig ner hos mig.
Då har han i brist på mitt mobilnummer letat reda på mig på isället för att helt enkelt gå över och kolla om det var jag.
Ibland kan man undra...

Just a feeling

Just to make the situation clear to everyone:
Feel free to comment on anything you read here.
Really. I don't bite.
Question my sanity - it amuses me.

Monday, 8 November 2010

Douglas Adams' books

I know I've written about my ever-lasting love for Douglas Adams before, but a good thing's always worth repeating...

D. Adams' Books (those in orange, I haven't yet read):
The Private Life of Genghis Khan (1975)
The Hitchhiker's Guide to the Galaxy (1979)
The Restaurant at the End of the Universe (1980)
Life, the Universe and Everything (1982)
The Meaning of Liff (1983, with John Lloyd)
So Long, and Thanks For All the Fish (1984)
Young Zaphod Plays It Safe (short story) (1986)
Dirk Gently's Holistic Detective Agency (1987)
The Long Dark Tea-Time of the Soul (1988)
The Deeper Meaning of Liff (1990, with John Lloyd)
Last Chance to See (1990, with Mark Carwardine)
Mostly Harmless (1992)
Douglas Adams's Starship Titanic (1997), in fact written by Terry Jones (who insists he wrote the whole thing while in the nude), but based on an idea by Adams.
The Salmon of Doubt (2002), unfinished novel manuscript (11 chapters), short stories, essays, and interviews.

All of them hilarious. So if you ask me - this guy was special.
Now I'll just have to get my hands on The Meaning of Liff and the Doctor Who episodes Adams wrote...

Have also found out that our derest Mr. Adams died from suffering a heart attack while he was working out at a private gym in California. It subsequently turned out that he too, like his most adorable Hitchhiker characters, knew where his towel was. He didn't even turn 50.

Damaged by Blizzard

Me wants. The Official Diablo III Wall Calender for 2011. Tyrael's still one of the more impressive characters of the game it seems (since his enlighted figure is the one thing Blizzard seems keen on showing everywhere). With the exception of Diablo himself. Find more cool info on Blizzard's official Diablo III homepage - here.

(För oss svenskar finns Diablo III-kalendern för 2011 på All you other freaks can probabably find it on Amazon.)

Saturday, 6 November 2010

Geeks gone goofy

You know the kind of people completely without any sort of social life, sitting around creating stories based on other peoples stories (what we'd call "fan-fictions")? People who make their own characters (so-called "Original Characters"/"OC's") only to place them in, lets say, the The Lord of the Rings universe? Or the Harry Potter universe for that matter?
Isn't that just sooooo geeky?

My HP character's here.
And here.
And here too.

Yeah. I'm THAT geeky.

I'm two steps away from being a full out pure-blood L.A.R.P.*'er.
...OK, maybe I'm not THAT geeky. But I'm pretty f-ing close.

*L.A.R.P. = "Live Action Role Play", in Swedish also called "lajv".

Friday, 5 November 2010

Så roligt har jag det

Det bästa som hänt mig idag är att jag blev uppringd av min arbetsgivare och meddelad att jag fått ett eget schema att gå på fram till jul. Jag vet alltså att jag har jobb fram till jul. kul har jag det alltså.
Jobb = bra. Bara jobb = dåligt.
Aja. Nu kan jag planera min tillvaro i alla fall.
Ibland tycker jag att Ulricehamn suger lite extra.

Där fick jag för det

Igår morses gick jag upp tidigt. Ja, tidigt för att vara frivilligt, alltså runt 7:15 och drog på mig mina nya joggingskor. Musiken på mp3'n var lika fantastiskt blandad som vanligt (Cee Lo Green delar plats med Corroded, Rascal Flatts, 30 Seconds to Mars och soundtracket till The Princess and the Frog) och under de första tio minuterna ute kändes det bra. Riktigt bra. Sen började jag få skoskav, men jag sprang lite till i ren ilska. Sen fick jag halta hem. Väl hemma hade jag skoskav i storleksordning Polen i släptåg. Nu kan jag inte ha på mig skor.
Där fick jag för att jag var rastlös.

Jag började läsa J.D. Salinger's The Catcher in the Rye i början av veckan eftersom den tydligen är en klassiker i USA. Har inte många sidor kvar nu men det har varit ren tortyr att läsa den. Inte i Twilight-andan av tortyr men bra nära.
Där fick jag för att jag var nyfiken.

Wednesday, 3 November 2010

SoA made me

I have never in my life wanted or even been the least interested in motorcycles even though both Moo-Ma and Moo-Pa have been members of a club and been riding a lot through the years. I thought my Moo-Pa was the coolest thing in existance when he picked me up from school with the bike but that was only because no other brat I knew of had a parent with a motorcycle.
Then I started watching Sons of Anarchy this summer. Among the cast are Ron Perlman (Hellboy/Mutant Chronicles, he's so kick-ass he can kill you with his eyes), Charlie Hunnam (the British version of Queer as Folk), Ryan Hurst (Remember the Titans, see picture below) and Tommy Flanagan (the man with "the Glasgow smile" in Braveheart/Sin City). Since that first episode of SoA I've been thinking more and more about bikes, tattoos and big men with beards. For a while, a Harley Davidson was high on my wishlist... I think I'll have to settle with watching them from a distance.

I'm waiting for episode 10 in season 3 of SoA as we speak.

Who wouldn't?
It's funny though, how I can't stop laughing now that they're in deep trouble with the Belfast charter of SoA. Personally, I think it's hilarious when Americans try out UK dialects. And how they cast Scots as Irishmen. And how everyone seems to think Belfast is in Ireland. It's ON the Irish island but IN Nothern Ireland, UK.
Nawww, I think I just pissed some people off. Haha, I love politics.

Let it snow, let it snow, let it snow

Vår första snö. Innan den försvann.

Det såg bra ut när den bara låg där. Sen började det regna. Och plogbilen kom inte som den skulle. Min bil är kass i det vädret men jag gillar att köra den ändå. Än ligger jag inte i diket.

Life right now


1. It’s raining. Horizontally. That's November in Sweden for ya.
2. Headache in spite of coffee gulping.
3. Essay writing. It sucks. I thought QUB was bad.


1. I’ve got tea in all the colours of the rainbow.
2. Cookies. Lets not forget the cookies.
3. Castle. Anything with Nathan Fillion really.

Sunday, 31 October 2010

The Eternal Dandy

"A dandy (also known as a beau, gallant or flamboyant person)" according to, "is a man who places particular importance upon physical appearance, refined language, and leisurely hobbies. Historically, especially in late 18th- and early 19th-century Britain, a dandy, who was self-made, often strove to imitate an aristocratic style of life despite coming from a middle-class background.
Given these connotations, dandyism can be seen as a political protestation against the rise of egalitarian principles — often including nostalgic adherence to feudal or pre-industrial values, such as the ideals of "the perfect gentleman" or "the autonomous aristocrat".
Though previous manifestations, of Alcibiades, and of the petit-maître and the muscadin have been noted by John C. Prevost, the modern practice of dandyism first appeared in the revolutionary 1790s, both in London and in Paris. The dandy cultivated skeptical reserve, yet to such extremes that the novelist George Meredith, himself no dandy, once defined "cynicism" as "intellectual dandyism"; nevertheless, the Scarlet Pimpernel is one of the great dandies of literature. Some took a more benign view; Thomas Carlyle in his book Sartor Resartus , wrote that a dandy was no more than "a clothes-wearing man".
Charles Baudelaire, in the later, "metaphysical," phase of dandyism defined the dandy as one who elevates æsthetics to a living religion, that the dandy's mere existence reproaches the responsible citizen of the middle class: "Dandyism in certain respects comes close to spirituality and to stoicism" and "These beings have no other status, but that of cultivating the idea of beauty in their own persons, of satisfying their passions, of feeling and thinking .... Contrary to what many thouthless people seem to believe, dandyism is not even an excessive delight in clothes and material elegance. For the perfect dandy, these things are no more than the symbol of the aristocratic superiority of his mind.""

I'm sorry, but I have a thing for Sebastian Horsley right now. He was a man that could freely admit to being an complete fake in a world where no-one else seems to be able to. Here are some of his feelings about the term "dandyism".

RAGE!!, I'm not talking about the comic that the character Justin Taylor created in the American tv-series Queer as Folk but I'm talking about my mood at the moment.
I will explain:

Previously I've talked about how mad I get when some people are criticized for their weight when actually they’re just normal. An awesome example is the Firefly/Mad Men readhead Christina Hendricks. Sadly, she’s not going to be that for long. Subsequently, I’m a little annoyed. She curvaceous, so what? She beautiful, or rather, she absolutely f-ing stunning exactly the way she is! What's so wrong with having natural assets?


Oh, this lovely time of Halloween. The time of zombies, vampires, werewolves, general hordes of dead people and jack lanterns; i.e. it’s one heck of an excuse to get dressed up. Last year I was stuck in Belfast in a raging fit of self pity deep underneath a pile of books as tall as me so this year I really wanted to do something special. Yesterdays Halloween party made Dias de los Muertos meet Arthur Dent and a dead Victorian lady mingled with a modern day soldier. Interesting.
And, ahem... forgotten camera is forgotten. But I’ve got my eyes on a new one - one that can actually take some good pictures. We’ll see.

Btw. Embarrassed as I am about it I’ll have to admit I’ve been listening to Darren Shan’s book series “The Demonata” during the last few weeks and though they’re sometimes both childish and simplistically written I enjoy them. They’re easy on the ear. Supposed to be interesting for hormonal teenagers. It keeps time moving.

Thursday, 28 October 2010

"Aah, shit."

(Post in Swedish follows)
Uppsats, uppsats, uppsats... Den ofärdiga C-uppsatsen som är min nyckel till examen.
Det är vad som borde finnas i mitt huvud just nu men det känns som om det är 3 000 andra grejer som tar upp hjärnan istället.
Mest tatueringsidéer, pengar som skriker på att bli spenderade på en systemkamera, ny piercingslängtan, sjuka djur, kläder och ett smått bubblande hat mot illvilliga människor och min dator som fortfarande vägrar spela mina DVD'er.

Tuesday, 26 October 2010

Can't help it

Even to a nerdy cynic like myself there are a few highlights of the normal year that I wouldn’t miss for the world (the chance to get coffee with Guillermo del Toro and discuss movies would definitely turn my attention though). One of these important events would be The Medieval Week on Gotland, another one would be Towel Day.
However, there is one event that’s just as significant as the two just mentioned:

There are three of these conventions completed during a year in three different Swedish cities; Gothenburg (Göteborg, or “Götet” for some of you Swedes), Stockholm and Malmoe (Malmö). It’s three weekends of complete and utter nerdiness. Comics, movies, anime, cosplayers, action figures, you name it - it's there. Therefore, I approve. A lot.
Thing is that I live closer to Gothenburg than any of the two other cities and I’ve visited the convention the last three times, walked straight into the sci-fi legend Lance Henriksen one year, lost in the crowd milling around together with Imperial stormtroopers, scout troopers, nazgüls, elves, hobbits, L.A.R.P.’ers, Trekkies and an occasional ewook.

Come to think of it, Henriksen is the only celebrity I can think of that I’ve seen mingle with the fans. Considering that there are at least 4 celebrities at each convention, that’s impressive. Bitterly, I’ll admit that I didn’t dare talk to him when I had the chance; I thought I’d faint like a proper idiot. Billy Boyd and Craig Parker were there the year previous to my first visit (yeah, still mad about that) so don’t come and say that only losers come visit these things.

Anyhow, back on the point – I’m already looking forward to that first weekend in March next year that I’ll once again fill a car with friends and head off to the beautiful sight of Gothenburg. All I’ve got left to do now is decide what to wear...
I'm not the least bit obsessed.
A bit perhaps.

Wednesday, 20 October 2010


I'd just like to point out how grateful I am to anyone who happens to drop by and visit this little humble blog of mine. I've had as many as 1150 visitors in the last month alone and it's an ever growing number.
This last Sunday I had 27 visitors in the timespan of one hour.

The Hutt reaches out and taints more people every day,
are you going to be one of the lucky?


Could it be? Have I found a book that had me caught in ecstasy by the first sentences? I mean, really... I expected quite a bit of Sebastian Horsley’s unauthorized autobiography Dandy in the Underworld but seems to have left out the fact that even I can be surprised once in a while.

Who wouldn’t love a book starting as follows:

“When Mother found out she was pregnant with me she took an overdose. Father gave her the pills. She needed a drama from time to time to remind her that she was still alive. The overdose didn’t work. Had she known I would turn out like this she would have taken cyanide.”

What knowledge of the own person! What deep cynicism. How intreaging.

To be continued...

Tuesday, 19 October 2010


Like I’ve claimed before; nerd will be nerd and to prove it I’ve read a few novels in the last two weeks that mainstream Swedes (and other) might not quite fight to get a hold of...

Bareback, by Kit Whitfield
To be what’s to us a normal human being (you know, bipedal humanoid originating from Earth), a creature in this novel rudely called a “bareback” or “skin”, is in fact being abnormal. Turning into a creature with fur and sharp fangs every full moon, a werewolf, now THAT’S normal; at least, it is in Kit Whitfield’s world of lycanthropes and it is under these circumstances that we find our noir thriller where barebacks, all employed by the underdog (sorry) agency called DORLA, cleans up the mess during and after moon nights.
I really enjoyed the originality of the story and the first 75% of the book when it still had a clear purpose, a purpose that was slowly yet undoubtedly lost somewhere along the way. People who’ve read Michael Collins would probably agree with me when I say what I say about the stumbling plot, but all in all it’s an awesomely good idea poorly executed.

The Bartimaeus Trilogy, by Jonathan Stroud.
OK, I know it’s three books but they’re quite childishly funny in that awful giggly sort of way, so I went through them a second time around.
Imagine a world where magic exists, not like Harry Potter, mind you, but rather, a world where an aristocracy is so much more powerful than the commoners (the non-magical crowd) because they're trained to become magicians and therefore able to summon demons to do their bidding, wicked as it might be. London and the rest of the great British Empire are governed by magicians (just like Old Egypt, Babylonia and Prague once was), presently under the rule of Prime Minister Rupert Devereux and his ministers. It’s from this basis we follow Nathaniel, in the beginning a young boy and magician-to-be, who on his journey to seek justice meets demons of every kind, ambition, cruelty, crime, resistance, power-crazy lunatics and unexpected friendships.
It’s a well thought through plot with plenty of characters you can’t sort in the normal stereotypical fantasy categories; “The Hero”, “The Bad Guy”, “The Minions”, "The Love Interest" and so on. Everyone in Stroud’s books has at least two sides – there is no black or white. It’s all a lovely shade of grey ambiguity.
The absolute highlight of the novels is the djinni Bartimaeus as he comes up with new inventive ways to insult humanity and magicians especially.

I highly recommend the audio version read sy Simon Jones. Easy on the ears and easy to follow.

Pride & Prejudice & Zombies, by Seth Grahame-Smith (and Jane Austen)
Basically, it’s precisely what Pride & Prejudice would have been if zombies existed. Instead of embroidering, our heroin Elizabeth Bennett now enjoys cutting the heads off the so called ”unmentionables” roaming the whole country with her katana. If you like the original novel, like I do, you’ll be able to appreciate this as well. If you like zombies, say, like I do, you’ll like it as well. If you’ve read Pride & Prejudice just to find it a bit tedious, look at this as a parody and just laugh at the pure absurdity.

Friday, 15 October 2010

I'm Dead

Min (C:) är död.
Och borta är mitt liv.
Alla mina dokument och alla mina foton är borta.
Jag skulle kunna byta ut alla mina filmer på (D:) bara jag fick mina dokument tillbaka.

What happened?

When did I suddenly turn into some sort of emotionally retarded asshole who'd buy a pair of outdoor running shoes for 800 SEK but not return your calls for a whole summer?, you wanna shoot me now or later?

Wednesday, 13 October 2010


Killing zombies in Titan Quest Immortal Throne while listening to Seth Grahame-Smith's Pride & Prejudice & Zombies and then move on to watch Shaun of the Dead.

Fuck-a-doodle-doo what a great day.

Movies I Must See

I got my own copy of "1001 Movies You Must See Before You Die" two years ago and have since watched about 150 more of those movies mentioned in the book than I had when I started out.
Some of them have been true masterpieces and a pleasure on the eye, no doubt there, but some of them have just made me wonder what idiots it was that agreed to produce that kind of crap to begin with. Personally, I found Blade Runner to be one of those, a fact that made me lose friends on And I never quite understood what was so wonderous about Dead Man with Johnny Depp either.
However, the book has made me take a look at movies I never thought I'd find without it. Movies that has made a difference to me; In The Mood For Love, Withnail & I, The Purple Rose of Cairo and Down By Law just to mention a few of them.
Since I got my 2005 edition there's been a few more, much because they never stop making movies; the latest published this year and the list You Must See is now, judging from my latest rummage through the internetz, about 1079 movies long (this is counting all the movies that's been removed from the rest of the book to make room for new "masterpieces", say, Avatar and Inglorious Basterds in the 2010 ed.).

I guess I'll just keep going.

Monday, 11 October 2010


The thing that really disappoints me about life is that time and again I believe something negative will happen and life never proves me wrong...

Wednesday, 6 October 2010

Jorden anropar

(Tillfällets inlägg blir på hederlig svenska eftersom jag är för trött för något annat.)

Tänka sig att jag faktiskt också kan ta mig i kragen ibland. Jag hörde av mig till min handledare i förrgår (äntligen, det är ju inte alls så att senast jag hörde av mig till honom så var det typ två veckor kvar till valet) och bokade en handledningstid för min fabulöst bortträngda c-uppsats. En telefonhandledning. Det kan bli riktigt intressant. Ändå är det enda jag kan tänka på hur kort lånetid jag har kvar på mina böcker och hur jag inte kommer hinna läsa dem. Jävligt omotiverande. Jag köper hellre ett löpband.

På tal om löpband så sprang jag mig också svettig på gymmet idag men ignorerar fortfarande att jag behöver packa väskan inför helgen i Kalmare stad. Snarare en lördag i Kalmare studentstad. Ovve-sittning på lördag med hattema. Ovve är alltså mer känt som overall i studentkretsar. Inte så att vi kan rädda Corehouse från dess sorgliga öde (ett visst oengagemang från studenterna har orsakat jobbarbrist) men vi kan ju fylla lokalen medan stället är kvar. Resten av helgen kommer att spenderas i mysiga kläder hos bästaste Fisken.

Jag är för övrigt lite irriterad. Syster påpekar alltid att nörd är den nya innegrejen men jag har inte riktigt velat tro henne av uppenbara skäl (varför skulle något man mobbas för under ålder 6-19 plötsligt vara något häftigt?). Jag insåg dock hur rätt hon hade så fort jag äntrade Stockholms multikulturella tunnelbanesystem. Överallt såg jag kavajer, stora stickade halsdukar, kängor, piercingar, hängslen och glasögon som ser precis ut som mina. Att deras brillor förmodligen var 2000 kronor dyrare är inte det som irriterar mig, nej, det är att jag plötsligt såg ut som om jag försökte passa in.

Tuesday, 5 October 2010

Mushrooms! (again)

We went in search of mushrooms but didn't quite expect a veritable forest of them. After two hours we got angry when there wasn't any more basket to put mushrooms in. "Desperate times - desperate measures" I thought and plucked off my beanie but changed my mind.

Yes, much of my life circles around food.

Monday, 4 October 2010

Dignity, pfft.

It's really hilarious how everyone assumes that just because I work within the elder care business and with disabled children I want to become a nurse or anything remotely close to nursing.
I don't.
I study politics.
However, since no one else wants to take care of others that by circumstances unknown can't take care of themselves, it's ridiculously easy to get a job like that. Assistants of any kind. Leave dignity behind, sell your soul and forget about high salaries but it's better than nothing when you're not yet done with your university degree.
That's NOT in nursing.


I came, I saw, I drank a shitload of beer.
Now that's a good summary of a friday night well spent in good company at the Stockholm Beer & Whiskey Festival of which I've already informed you (see the post: "Love Hurts"). It was amazing but got more than a little strange when I tried a beer tasting like cherries...

Beside that, I met Nee-san and her man and marvelled over how two people and a dog can live in a hut... sorry, cottage... no, house, as small as theirs. It obviously works for them. Despite the tiny space available I didn't really feel like leaving their valued company. There's nothing like eating breakfast with those two; it has never been cherished that way in any household I've ever had the pleasure of visiting.
Also met people whom I've grown to love over the years as we've met only once every August for The Medieval Week on Gotland. We ate great food (thank you Nee-san for the mushrooms), drank quite a bit of wine and talked until three in the morning. It's been a while since I did that without noticing.

Stockholm's still one of those places I need time to explore. I will definitely return. If not only to investigate more cafés...

No pictures. I didn't forget the camera. I forgot the batteries.

Thursday, 30 September 2010

Get away

Not you. Me.
Being used to moving around as I am (having done that a lot for the past three years with uni in Kalmar and Belfast and all that cow*), it feels like I've been in the same place for too long. It's getting complicated around here and I don't like it. Time to run. If only I could have some privacy (this is where I glare angrily at my unknowing Moo-Ma - The Opener of All Doors) to think, I'd be fine. With my restless Nii-san running around the place as well it's getting a bit crowded in my buffert zone (the kitchen, just by the kettle and the coffee machine).
I'm almost looking forward to five boring hours by bus tomorrow to Stockholm to see Nee-san and I'm definitly looking forward to next friday's three loooong hours by train to go see Fishie.

*do You remember your "nadsat"?

Wednesday, 29 September 2010


Happy Black Books Day!

To celebrate we'll watch the complete Black Books series, drink cheap wine, curse with a strange Irish accent and... eh... smoke a gazilllion cigattes and... eh... wear ill-fitting dirty suits...


Tuesday, 28 September 2010

Love hurts

Call me a total sap but I've just recently realised that love actually does hurt. What hurts the most is that I, as it is at the moment, can't do anything about it. It should be pissing me off but instead I feel empty and tired to the bone.

Anyway, back to business, I hope that the upcoming weekend of Stockholm Beer & Whisky Festival can cheer me up. My sister'll pay for my admission though I'll have to pay for my own beer... Oh well. I think I can live with that. First, I'll have to survive commuter trains and subways but if I handled N.Y.C. traffic with ease, I'll surely manage this as well.

I read up on some of my favourite actors today and I just want to point out that Liam Neeson and I have both attended Queen's University in Belfast. Yeah, that's pride.

And I must be more bored than I imagined since I keep looking for ideas for tattoos and piercings everywhere I go... Suggestions?

Sunday, 26 September 2010

True Blood - Season Three

Yes people, against better judgement as I should be studying Politics, I just finished the third season of the highly acclaimed vampire series True Blood and as much as I hate to admit that another Skarsgård has taken both Hollywood and me by storm, he has.
Considering the strangely abrupt ending for all characters involved I’m not expecting another season (though there is a season four in production as we speak) but to be fair it’s been a fun ride and the vampire legend has been used, or abused according to others, yet another time. Personally, I enjoyed the sexual theme throughout the whole series, mostly because that’s what the original Dracula (the one by the crazy Irish guy, Bram Stoker, you know) legend was about; the Count Dracula came from the East to invade the British Empire and suck the pure virginal blood of poor innocent British women through penetrating their necks with his sharp teeth (important word being “penetrating”, the Victorians weren’t as innocent as their Queen wanted them to be after all…).

Also, I enjoyed this third season because I'm a big Lafayette fan and got more than I could ever hope for of him (“You a witch who’s a nurse who’s a dude. Holy shit, I guess I lucked out then, huh”).
So. If we're going to complain about something we can always talk about vampire teeth looking like something a feral tiger would have, the ridiculous amount of supernatural creatures included and all small insignificant characters to keep track of. Simplicity works. It did in the first season, why not now?
Lastly, I’d like to make a small Swedish to English dictionary simply because I can and was freakishly surprised when Swedish turned out to be the language the vampires spoke amongst themselves (on the other hand I was also surprised to find the female agents of the series Chuck to speak Swedish as well. Lets face it, Swedes are taking over Hollywood!), but I’ll resist this once.
Perhaps another day.


Not because the song in itself is good enough to evoke any of the shivers I speak of, but because Dominic Monaghan is... hugely underappreciated. This guy is, despite (according to rumour) being a fan of Manchester United, awesome.

Too bad Megan Fox is in it though.

Saturday, 25 September 2010

More corn!

What's the use of having a camera if you don't use it? I think today would have been kind of memorable...
...because I picked sweetcorn. No, I didn't get lost though the corn stood high above my head but one of my nephews might have gone missing if he didn't always shout and shriek like a small alarm clock gone mental all the time (considering murder has never been so easy...).
Moo-Pa was disturbingly excited about the whole thing. I think he's planning something.

The sixth season of Supernatural started airing yesterday and both House M.D. and Castle (our own Capt. Tighty-Pants aka Nathan Fillion is back!) are airing again. Hurray!
Don't we all love tv?
I would also like to remind everyone that (finally) The Lord of the Rings trilogy is now out on Blu-Ray, so go out there and make a hobbit happy! Buy it!

Sunday, 19 September 2010


Today's the International Talk Like A Pirate Day in honour of His Noodlieness The Flying Spaghetti Monster.
All hail The Flying Spaghetti Monster.

Seriously. No joke. This is important.


Yesterday: Awesomeness. As promised, my friends got me shitfaced.

Yeah. We all know that feeling.

Saturday, 18 September 2010


Just read through my stats for the blog and realised that a fair few people from outside the Swedish country borders happened by my blog sometimes. 130 page views from the US this past month alone (and someone from Turkey stumbled upon my blog at some point, unexpected to say the least, but it didn't stop me from laughing). I think it has something to do with the fact that I use some weird hotchpotch between English and Swedish and to be honest; a lot of my interests spring from sources English-based. I got me thinking though… since we all live in an internationalized society and I happen to take an interest in stuff indifferent to nationality, should I be writing completely in English instead? Should I even translate some of my old posts?
Am I a bit too ambitious or just a bit too bored?

Yeah, you're right - I'm bored.

Introducing... new best friend:

Dry Schampoo!

Jo, just det, jag fyller 22 idag också. Jag hoppades under största delen av natten att Peter Pan skulle komma förbi så att jag slapp lägga på ett år till, men sen insåg jag att om någon skulle flyga in genom mitt fönster mitt i natten så skulle de inte komma härifrån utan en stilettklack instucken i tinningen alternativt en bok nerkörd i halsen. Dessutom är jag för gammal för Peter Pan. Kapten Krok är mer min grej. We both want Tinkerbell's guts smeared out over the ship's deck.
Vill också tacka för en födelsedagspresenten som Fisken gav mig. It's all about finding love in the details. Love you Fishie!
Ikväll ska vi se om grabbarna håller löftet om att supa mig full. Vi ses i dimman, kosmonauter!

Friday, 17 September 2010

Whatcha doin' four-eyes?

Har fått mina ögon. Tråkigt när man måste fråga efter dem när man blivit lovad att någon ringer upp vid färdigställning. Aja, nu är de klara i alla fall. Och jag är lämnad fattigare än fattigast. But nerd will be nerd and "Whores will have their trinkets."

Nu ska jag vänja mig vid hur tunga de är också.

Och nu, sist men inte minst, exakt så jag känner inför min ofärdiga uppsats: "I'm a quitter. I come from a long line of quitters. It's amazing I'm here at all."

Thursday, 16 September 2010


Saknar min Rinkabyholmskropp. Tiden jag levde på nudlar, grönsaker, frukt, digestivekex och té. Det mesta som man kunde ha på rummet och så lite som möjligt som man var tvungen att tillaga. På den tiden då jag var 10 kg lättare än jag är för tillfället.
Alla försöker påpeka att muskler väger mer än fett och att jag bygger muskler i en fart som gör killar avundsjuka men jag är hellre söt och svulten än biffig och okvinnlig.
Jag har alldeles för få människor att vara feminim för och alldeles för många par klackar som bara samlar damm.

Måste ha fått en släng av rastlöshet för jag har sytt en del det senaste - har sytt om två medeltidsklänningar och har sytt två söta förkläden så att jag kan baka lite utan att ha mjölfläckar över kläderna. När man alltid bär svart blir mjöl ett stort problem.

Fortfarande inga nyheter om Moo-Pa's glasögon.

Man kanske skulle bli blodgivare? Göra lite skillnad. Lite nytta.

Man får inte ge blod om man:
  • haft en ny sexpartner de senaste 3 månaderna
  • tatuerat sig inom de senaste 6 månaderna
  • piercat sig nyligen

This means I'm screwed.

Monday, 13 September 2010

Fail: 299 kr

Jag hade tydligen bråttom i fredags när jag skulle sätta i en mys-DVD i datorn för att ha något att lyssna på när jag pluggar min politik. Tänkte att 28 dagar senare eller något liknande som man sett så ofta att man egentligen inte behöver koncentrera sig. Vad gör jag? Jo, jag springer emot skiten. Straffad har jag blivit i alla fall, för på bilden syns (inte så väl erkännes) blåmärket jag fick efter händelsen. Ca 24 timmar och 299 kronor senare var allt fixat igen.

Fortfarande inte hört något om Moo-Pa's glasögon.

Sunday, 12 September 2010


Jag får kanske erkänna att jag är en ganska lätt uppstressad över detaljer och saker som kan gå fel. Gubben Murphy som menade att det som kan gå åt helvete kommer att göra det bor tyvärr djupt inrotad i min hjärna.
Så igår när jag strax efter 21:00 bestämde mig för att boka mina Stockholmsbiljetter kunde jag nästan höra hur Murphy krälade fram från sitt mörka hörn och vred på kallsvetten. En kombo av dåligt internet, nerver och dåligt uppbyggd hemsida gjorde att jag 22:30 fortfarande inte hade lyckats fixa några biljetter. Det tog mig 1 timme att somna efter att jag insåg att jag var tvungen att gå upp 05:30 dagen efter (idag) för att jobba och att jag dessutom var mer förbannad än nervös.

Nu har jag biljetterna.

Wednesday, 8 September 2010

Nil novi sub soli

Jag jobbar med att dela ut piller i olika färg och form och att plocka upp tanter och gubbar från golven.
Jag har kommit igång med att regelbundet gå till gymmet för träning på veckorna och bli utstirrad av killar som inte trodde att tjejer från Ulricehamn kunde ha större biceps än dem.
Jag väntar med spänd förväntan på mina ny-gamla ful-moderna nördbrillor.

Igår såg jag den testosteronfyllda The Expendables på bio med fyra grabbar som knappt var hälften så uppspelta som jag var efteråt över alla muskler, vapen och explosioner.
Idag blev jag uppäten av mygg i träsket som är Marbäck medan ett glatt gäng tvåbenta humanoider spelade lite oseriös brännboll med alldeles för stora slagträn.

Mitt liv börjar med andra ord att ta form igen.
Om jag bara kunde ta mig i kragen och skriva klart min C-uppsats, ansöka om examen och bli färdig med skolan så vore allt finemang.

Saturday, 4 September 2010

Don't Panic Neil

Neil Gaiman har precis som M.J. Simpson skrivit en biografi över Douglas Adams' liv och karriär, enda skillnaden dem emellan är att Gaiman faktiskt kan skriva ner fakta utan att låta torr och tråkig. Dessutom kände Gaiman Adams' väldigt väl personligen, men besattheten för Hitchhiker-serien delar författarna med varandra.
Igår läste jag med blandade känslor ut Don't Panic - Douglas Adams & the Hitchhiker's Guide to the Galaxy men tycker sammanfattningsvis att det var en upplevelse utöver det vanliga. Det var ett kärleksfullt porträtt av en lång och gänglig man som trots att han fullkomligt hatade att skriva blev författare och skrev några av de roligaste böckerna någonsin.
True story.

Thursday, 2 September 2010

Kommande helg

Det är inte konstigt att man blir lite trött: mellan fredag 16:00 och söndag 21:15 kommer jag att jobba 27 timmar så jag hoppas för er allas skull att ni inte ringer och frågar vad jag gör. Just nu har jag dessutom en jäkla träningsvärk pga av min överdrivna entusiasm på gymmet igår morses (jag förnekar fortfarande å det grövsta att jag har lite ont i halsen, jag tar tag i det när jag har tid, alltså nästa månad). Inte nog med det så fick jag äntligen tummen ur röven och åkte till RFSL's ungdomscafé igår kväll och hade trevligt bland flator och discobögar.
Vad mer? Jo! Kommer ni ihåg Moo-Pa's brillor som jag hittade bortglömda i en skrivbordslåda?

De är numera inlämnade för reparation och justering till mitt enorma, hej jävlar, synfel. Kan ju tillägga att ett par bågar som ser ut precis som Moo-Pa's gamla kostar mellan 1400 och 4500 + glaskostnader hos optikerkedjorna. Tji fick de. Är man nörd så ska man se ut som en också. Roligast för tillfället är gymnördarna som så innerligt tror på att de inte är det minsta nördiga när de rabblar upp muskelgrupp efter muskelgrupp varje gång man nämner något om träning...

Wednesday, 1 September 2010

Att köra bil

Ingen kan säga något annat än att jag har jävligt roligt när jag kör bil.
Nej, jag är inte alltid på rätt sida av vägen.
Ja, jag är ganska lättdistraherad och nonchalant.
Ja, min bil sladdar bra på grus om man kör lite sådär roligt fort.
Nej, jag är ingen trafikfara men kanske någon man ska hålla ett extra öga på.
Nej, jag gör inget av ovanstående om jag inte är ensam på lantväg.

Tuesday, 31 August 2010


Imorgon blir troligen det första gympasset sen i början av juni - en tanke som bara får mig att sakna Jessica ännu mer än förut
Vill ha ny gymkompis NU!
Jag menar, det är mer än lite deprimerande att se hur fort muskler försvinner när man slutar träna. Det är till och med så illa att jag börja sakna mina muskliga armar.

Jagar svamp - försök 2

Försök nr2 att jaga svamp gav bevisligen (bilden) betydligt bättre resultat. Fem stekpannor senare är jag nöjd med att kunna slänga ner skiten i frysen och slippa se det mer.

Jag har också insett att mitt kaffedrickande kan ha gått till överdrift:


Monday, 30 August 2010

Jagar svamp - försök 1

Jag och bror min har jagat svamp. Det blev inga extrema mängder men jag måste nu erkänna att hösten faktiskt är här.
Var det inte en härlig vår i Kalmar som gällde för typ två dagar sen? Jag måste ha sovit mig igenom sommaren, finns ingen chans att det kunnat gå så fort annars.

Friday, 27 August 2010

Sveriges äldsta

Jag är en av Sveriges äldsta förstagångsröstare.
Kom på det för någon vecka sen då jag läste om snorungarna som föddes 1992 som ska få börja rösta nu. Eftersom jag fyllde 18 år dagen EFTER valet 2006 så fick inte jag lägga min röst, så nu jävlar...


Har shoppat idag i Regnets Stad.
Och ja, jag är medveten om att jag har köpstopp på skor men de var ju så roliga. Och billiga. Varför inte liksom? Tre koftor blev det också. Hoppsan. Vintern är räddad.
Så nu har jag köpstopp på allt.
Men VARFÖR kan det inte finnas sport-bh's till kvinnor med stora tuttar?? Inte ens Change har ett bra utbud på det och jag är inte ens kräsen. Helvete.

Thursday, 26 August 2010

Nu jävlar

Vakna 5:35.
Åka till jobbet.
Jobba 7:00-16:00.
Köpa kombinerat gym-/simkort.
Simma 16:20-17:00.
Palla plommon.
Åka hem.

Känns inte som om jag gör annat än jobbar, äter eller bara slöar numera, alltså var det därför jag drog och köpte gymkort idag. Jag är helt enkelt för snål för att inte använda det nu när jag väl köpt det. (Nu ska sommarkilona bort!)
För övrigt så var det intressant att känna doften av klor igen efter att ha undvikit det sen Belfast. Får väl erkänna att det inte tog särskilt lång tid innan man slutade tycka att det var charmigt att badrummet luktade badhus så fort man hade spolat vatten i någon av kranarna.

Tuesday, 24 August 2010

True Blood - säsongssammanfattning 2

Andra säsongen av True Blood var mycket mer engagerande än den första (kan bero på att man redan känner karaktärerna och därför kan börja leka med storyn, d'oh) men samtidigt en säsong med massor av ibland förvirrande detaljer. Världens sämsta slut.
No, correction - det var ett fantastiskt säsongsavslut men eftersom jag kollat igenom serien på.. hmm... en dag, så kunde den gott fortsätta lite till.
Jag har fått en helt ny respekt för Alexander Skarsgård (avsnitt 9 imponerade i alla fall mig).

...but still, no, I do NOT see what the fuss is all about.


Löning imorgon och som vanligt tar bilen och Spotify de allra sista slantarna. Så jag drömde om hur en slusk snodde mitt VISA-kort ögonblicket jag klev av ett flyg till New York och där stog jag utan nummer till att spärra det medan pengarna rann iväg som vatten. Som ett skott vaknade jag och for upp ur sängen och började riva i alla mina papper.
Eeeeeh... Jo, just det. Vackert.

Saturday, 21 August 2010

True Blood - säsongssammanfattning 1

1 av mina 3 favoritkaraktärer blev mördad, en annan råkade ut för något ännu oförklarligt i sista avsnittet. That's all I'm saying.
Å andra sidan kan jag flika in att serien i sig är helt ok, men inte riktigt så exalterande och sexig som alla påstår och varken Skarsgård eller Moyer faller in under vad jag tycker är våldsamt hett.

Wednesday, 18 August 2010


Jag är kass på att blogga.
Kollar igenom första säsongen av True Blood just to see what the fuss is all about. Än så länge över acceptabelt.

Wednesday, 11 August 2010

Precious gems

Flawless Diamond:
Imbued in...
Weapon: +54% damage vs. undead
Shield: 14% to all resistances
Armor/Helm: +80 to attack rating
Sell value: 7500 (eller 50 spänn på valfri medeltidsmarknad)

Friday, 6 August 2010

Den gamla vännen penicillinet

Jag kommer att knapra piller hela medeltidsveckan, jajjebullar.
Var hos faster doktorn (man kan ju inte säga "farbror doktorn" när det är en ganska... rund... dam som tog emot) och det konstaterades: luftvägsinfektion.
penicillin till luftvägarna och kortisonspray till näsan. Måste jag påpeka att kapslarna är stora nog att dölja riktigt dåliga Dostojevskij-manus i?
Vad tycker jag om det här? Jag känner för att svära lite. "I can't help being angry when I'm furious!"

Thursday, 5 August 2010

Expect away

Vet inte om gult verkligen är min färg, har en viss känsla av malplacering i just den färgen, men nu är klänningen gul och svart i alla fall. Bitter erfarenhet säger att någon kan missta mig för ett Elfsborgsmiffo men det får jag väl ta. Den sitter väldigt bra och det är väl typiskt att jag kom igång och var kreativ strax innan jag drar iväg. Men det är som vanligt - jag är för jäkla seg för mitt eget bästa.
Det här blir för övrigt tredje natten som jag kanske inte får sova hela natten på grund av avgrundshostan från helvetet. Ryktet säger att jag kommer få hosta i ett par veckor aka I'm NOT amused.
På söndag är det i vart fall dags för årets "Avgång: Gotland".

Wednesday, 4 August 2010


3 dagar kvar till medeltiden. En ny klänning på gång, får se om den blir klar. Väskan packad? Eeeeh... Nej? Dags kanske. Har ju en del att ta tag i innan jag åker. Förutom att packa väskan och ladda mp3'n.

Monday, 2 August 2010


5 dagar kvar till medeltiden.
Men framförallt till möten med vänner man bara ser en gång om året och staden med ringmuren:
Visby ♥

Synd att man ska må så förbannat dåligt när man är sjuk. Har haft en sån där 2-dagarsförkylning med hög feber, hosta och ont i leder och huvud. Nu ska bara hostan bort också. Och mer kläder ska sys. Och väskan ska packas.

Ah, shit.

Friday, 30 July 2010


För dem intresserade utav sexualpolitik och främst föreställningar om kön och homosexualitet:
Från Sapfo till Cyborg, redigerad av Lena Lennerhed.
Mycket intressant bok om man nu som jag är intresserad av ämnet. Bra upplägg och lättförståeligt. Finns på högskolebiblioteket i Borås om man inte vill köpa den.

Citat = någon sa det bättre

Varför ska jag säga det igen när någon annan sa det så jävla mycket bättre - Maries syster jobbar också inom hemtjänsten.
Så nu mina vänner, ovänner och drägg, här har ni Emelie.

Wednesday, 28 July 2010


När man är lika folkilsken som en xenomorph som vaknat på helt fel sida galaxen kanske inte det är riktigt rättvist att gå med på att grilla hos grannarna. Å andra sidan kommer det att bli en del öl. Det kanske är den som saknats? Och jag kommer fortfarande att få sovmorgon eftersom jag jobbar kväll imorgon.

Jäkla jobb för övrigt. Känner mig mer som en slav när jag tänker på hur låg lönen är. På kvällsschemat jag har går jag till 23 personer mellan 16:15 och 21:00 och flera av dem kräver två eller tre besök under den tiden. Dels är det 23 nycklar att bära med sig. Dels är det stressigt att veta att man inte hinner med alla om det skulle hända något oförutsett under kvällen.

Thursday, 22 July 2010

Välkommen till idyllen

Jag hoppas att sommaren håller i sig länge till. Om så bara för att jag ska få fortsätta att gå barfota i grönt gräs och komma på fler nya intressanta sätt att använda Moo-Pa's cd-skivor på.

Vi har förresten fått nya grannar här ute i Ingenstans. Bonnlurken i mig visar sin nyfikna sida.