Nattliga betraktelser

Den titeln kommer jag att använda fler gånger i den här bloggen. Tro mig.
WARNING! VARNING! ADVARSEL! - långt inlägg följer.

Här sitter jag eftersom jag verkligen inte kunde somna när jag gosade ner mig i sängen för två timmar sen. Anledningarna är att jag har sovit bra de senaste två nätterna och har ätit massor av kakor med kaffet jag sköljde ner allt med tidigare under kvällen så jag är så pigg som jag kan bli. Som den lilla envisa åsna jag är låg jag kvar i en timme i sängen hårt blundandes innan jag gav upp så nu sitter jag alltså här i brist på annat att göra.
Hittills 150 ord till skrivna på den jäkla uppsatsen som jag inte kan få ur huvudet och flertalet nya band upptäckta på Spotify. Jag får ingen fason på den där uppsatsen. Jag vet vad jag vill skriva men kan inte transportera orden från hjärnan till fingrarna och vidare till tangenterna på datorn. Jag är livrädd för repetition. Konstigt nog känner jag dessutom en enorm press att göra bra ifrån mig i just den kursen. Jag pratar självklart om Islamic Politics. Bevvan (Milton-Edwards) kanske kan vara elak men hon är rättvis och så otroligt intelligent. Vi svenskar provocerade henne till att prata arabiska på seminariet i torsdags. Hur kul som helst.
Jag känner inte alls samma press till Contemporary Theories of Justice trots att jag tycker om läraren minst lika mycket. Dock är filosofi som man redan vet ett ämne där kunskapen i bästa fall är luddig. Jag ska för övrigt hämta ut mitt report sheet på uppsatsen jag gjorde till CTJ på tisdag. Jag är inte orolig men har en känsla av att det bara kan gå på ett sätt - katastrofalt dåligt. Å andra sidan kanske det bara är cynikern i mig som talar igen. Min söta sida, wouldn't you say?
Sen är det ju den där Ethnicity, Multiculturalism and the Nation State-uppsatsen också. Den har jag nu 1,5 vecka på mig att fixa. Alltså blir det heldag på Starbucks i sällskap av datorn och högar av böcker på tisdag och onsdag för att få till en bra början. Efter det kan jag säkert få till resten här hemma i cellen. Men den är jag inte heller särskilt orolig över. Jag har för mycket energi för att känna mig stressad just nu. Konfunderande. Sen är det ju bara 13 dagar kvar tills jag åker hem och det kan också influera mitt humör litegrann.

Kollade på Black Books igen tidigare idag. Hann tyvärr bara med de tre första avsnitten i första säsongen efter att jag kollat nya avsnittet av Merlin på BBC iPlayer innan jag fick rusa iväg till kyrkan men oj, njutning. Bernard är ingen hemsk människa egentligen. Han ger både Fran och Manny komplimanger. De är bara väldigt sporadiska och väl dolda... Lite som mina.

Tänker fortfarande lite på hur förvånandsvärt bra det gick tidigare ikväll. Visst att vi glömde verser men vi hade väldigt roligt och vi fick veta att vi var uppskattade.
"...and YOU, where have you been hiding?" var frågan Walter, prästen i St.Thomas, frågade mig efter framträdandet. Det som chockade mig var att jag inte riktigt visste vad jag skulle svara. Jag stammade fram "in my room" till slut men det gjorde ju knappast att jag gick med hedern i behåll från det samtalet. Vill också påpeka att det är dåligt att skiva vänster tumme dagen före man framträder i vita särkar. Blir så konstiga fläckar då när man är dum nog att ta av plåstret. Bitter att jag inte hittat några roliga plåster för övrigt. Saknar mina Batman-plåster.

Vidare så funderar jag lite på hur jag ska göra med julklappar iår. Jag vet att jag kommer att få ett par stycken trots att Moo-Ma har sagt att vi inte kommer att ha julklappar inom familjen den här julen. My ass. Kan man köpa strumpor till hela släkten? Inte? Men om det står "The Leprechauns Made Me Wear Them!" på dem då?