"New York, I Love You" är inte riktigt lika stark som föregångaren. Dock uppfriskande att se självaste Orlando Bloom som ungkarlsslusk á la sunk. Han var riktigt duktig. Jag längtar till min New York-resa. Längtar efter Starbucks. Saknar Starbucks. Älskar Starbucks. Över 8 timmar på ett flygplan med single serving food och single serving friends kommer att vara SÅ värt det.
Katten krälar än en gång runt i min ryggsäck. Den kanske luktar gott, vad vet jag. Jag är i alla fall totalt ointressant så länge jag inte håller i något ätbart. Katten satt dock i ungefär en timme och betraktade mig när jag såg på film. Jag blev alltså vaktad av katt. Intressant känsla.
Trött nu. Ont i huvudet.
Försöker att inte tänka på seminariet imorgon.
Sömn.
No comments:
Post a Comment