Wednesday 2 May 2012

I efterdyningarna av This Means War

Jag finner mig själv vara heligt förbannad över filmen This Means War med Reese Witherspoon, Tom Hardy och Chris Pine. Den i stort sett enda anledningen till att jag såg filmen är för att Tom Hardy är en galet bra skådespelare (kolla Bronson, Scenes of a Sexual Nature, RocknRolla och Inception) och båda killarna är himmelskt snygga men inte ens det kunde rädda en film med ett så fruktansvärt slut.
WARNING: MAY CONTAIN SPOILERS!
Jag är djupt fascinerad av snabba bromance-dialoger vilket This Means War bjöd på till en början men ju längre de två vännerna Tuck (Hardy) och FDR's (Pine) kamp om Lauren (Witherspoon) gick desto mer korkat blev det. Jag njöt till fullo av de första 45-50 minuterna när skämten haglade tätt tillsammans med lite action. Sedan började det hela ta en annan vändning. Action-handlingen med tillhörande häftiga spion-moves fick inta baksätet när Tuck och FDR mer och mer inriktade sig på att vinna Laurens gunst. Hade jag slutat titta 25-30 minuter ifrån slutet så hade jag inte varit så förbannad, men curiosity killed the cat som de säger och här är jag. Sanningen att säga så ansåg jag att det enda logiska beslutet för Lauren var att dumpa båda killarna. Eller välja Tuck. Hon gjorde ingetdera.
Jag är bitter.
Fiktiva karaktärer förstör mitt liv.

2 comments:

  1. Rymdnörden, du vet vem ;-)4 May 2012 at 14:05

    En del filmer skall man nog inte se slutet av, jag älskar "Bad Santa" men har inte vågat se slutet av rädsla för att det trots allt är en amerikansk film...

    ReplyDelete
    Replies
    1. Tyvärr vet en ju inte det innan en har sett slutet och då är det ju redan kört. Jag ifrågasätter en del filmers existensrätt.

      Delete