Igår morses gick jag upp tidigt. Ja, tidigt för att vara frivilligt, alltså runt 7:15 och drog på mig mina nya joggingskor. Musiken på mp3'n var lika fantastiskt blandad som vanligt (Cee Lo Green delar plats med Corroded, Rascal Flatts, 30 Seconds to Mars och soundtracket till The Princess and the Frog) och under de första tio minuterna ute kändes det bra. Riktigt bra. Sen började jag få skoskav, men jag sprang lite till i ren ilska. Sen fick jag halta hem. Väl hemma hade jag skoskav i storleksordning Polen i släptåg. Nu kan jag inte ha på mig skor.
Där fick jag för att jag var rastlös.
Jag började läsa J.D. Salinger's The Catcher in the Rye i början av veckan eftersom den tydligen är en klassiker i USA. Har inte många sidor kvar nu men det har varit ren tortyr att läsa den. Inte i Twilight-andan av tortyr men bra nära.
Där fick jag för att jag var nyfiken.
Yeah, jag försökte verkligen ocksa. Fick boken kastad pa mig av en kompis här nere i Aix. Men att läsa en klassiker bara för att det är en klassiker känns... meningslöst. Speciellt om det inte ens rakar att vara av en genre men gillar.
ReplyDeleteNej, den var verkligen inte det minsta stimulerande men jag tog mig igenom den i alla fall!
ReplyDelete