Men vänta! ...det blir bättre

Vattnet frös. Det är tillbaka nu men ett tag där var det mord i åtanke.
Åh, vad jag älskar att bo på landet (synd att sarkasm och ironi, som båda är näst intill konstanta kompanjoner till mig, inte riktigt är kompatibla med skriven text).
Bredbandet fungerar knappt under vissa tider på dygnet eller inte alls om det blåser. Eller regnar. Eller snöar. Vi har nu ca 50-60 cm snö.
Att bo i ett hus från sent 1800-tal betyder också att det är ett stockhus. Dåligt isolerat (med viss hjälp av mossa, sågspån och i vårt hus fall tydligen också gamla kläder, skor, böcker och tidningar). Gamla fönster. Som det blåser in genom trots att de är stängda (gardinerna rörde sig i vinden när fönstret var stängt innan jag som den händige människa jag är satte dit isoleringslister).
Jodå. Vilken idyll det är att bo i hus på landet. Idyll. Mmm.

Geralt vs. Nuada

Geralt of Rivia
vs.
Prince Nuada of Bethmoora

See any similarities?

The Hutt recommends: the Witcher

Andrzej Sapkowski - The Last Wish.
It's the first of the novels about the witcher Geralt of Rivia. Years ago I watched the Polish tv series Wiedzmin (that's Polish for "witcher", and the film is just a cut version of the series, no joke) and have admired the RPG computer game since it came out in 2007 (oh well, mostly the booklet and the special edition artbook that came with the game a friend of mine bought, and this year The Witcher 2 is out in stores - whoopie!) so I figured that I should complete the circle and read the books that all of it is based on. I have. I'm not disappointed. Far from in fact. If I'm in the situation where I have to choose between one of the three (now four, but forget that for a moment) I'd choose the books. Why? Mainly because there's was a lack of funding with the series/film(seen from Western standards of course) and with the game I'd actually have to do something to make the story move forward. I'm lazy and Sapkowski makes fairytales so much fun. Snow White suddenly turned into a vicious mercenary out for blood and the Genie in that bottle... isn't as well-behaved as you remembered him to be in the Disney film.


What still sort of strikes me as odd is how I when I watch game trailers see this strange similarity between Geralt and a certain bitter (yet extremely handsome) elf prince (I'm talking about Nuada from Hellboy II here).
It's worth at least a thought.

Ett år

För exakt ett år sedan satt jag som en frustrerat liten grävling vid min dator i Belfast och försökte leta reda på en hjärna, en gnutta motivation och smarta formuleringar till en literature review och en sammanfattning av Politics of Recognition (inlägg "Sökes: Hjärna").
Jag är fortfarande som en frustrerad liten grävling men med en nypa mer bitterhet och cynism. Inte fan är jag smartare i alla fall.
Det regnar här också. Där är det ingen skillnad heller.
Skillnaden kanske ligger i att jag faktiskt pluggade där. Nu, not so much.
Jag hade något som kunde ta mig igenom hela vistelsen. Jag ville ha bra betyg, jag ville hem efteråt och jag hade en hel underbar stad att utforska.
Nu vet jag att jag har jobb fram till jul och en uppsats som måste bli klar. Någon gång. Sätter jag en deadline vet jag att jag kommer att nå den bara för att rusa förbi tills jag inte ser den ens med kikare.

Here kitty...

Mus-Ingvar (now almost always referred to as Fluff-Ingvar) is growing into one big cat!

The A-Team (?)

Felt I had to watch The A-Team the other day. Mostly because of Liam Neeson. A little because of Bradley Cooper. I ended up liking Sharlto Copley (you remember the guy from District 9, don't you? Awesome actor) thanks to his portrayal of the slightly insane Captain Murdock.



Taken together it's brainless action galore so I'm guessing that one can only like this if one have seen (and loved) the 80's tv-series. Prejudice does that to you.
It's a bit like me and the X-Men movies. They're very much out there in the world of the obscure and ridiculous with yellow spandex and all that, but hey, it doesn't change the fact that I'm a huge fangirl all the same. X-Men - The Last Stand on the other hand DOES NOT EXIST in my world of fandom.
THAT was a disgrace to the Marvel Universe.

Lat?

Hade riktigt roligt åt en vän idag när jag slagit mig ner med en bok på cafét jag fördomsfullt verkar ha favoriserat. Jag tog för en stund ner boken från ansiktet och upptäckte vännen som satt ett par bord bord och kort därefter mötte jag dennes blick samtidgt som jag fick ett sms. Från vännen ifråga. Han hinner dessutom skicka ännu ett sms där han förklarar att han kommer över till mitt bord innan han slår sig ner hos mig.
Då har han i brist på mitt mobilnummer letat reda på mig på hitta.se isället för att helt enkelt gå över och kolla om det var jag.
Ibland kan man undra...

Just a feeling

Just to make the situation clear to everyone:
Feel free to comment on anything you read here.
Really. I don't bite.
Question my sanity - it amuses me.

Douglas Adams' books

I know I've written about my ever-lasting love for Douglas Adams before, but a good thing's always worth repeating...

D. Adams' Books (those in orange, I haven't yet read):
The Private Life of Genghis Khan (1975)
The Hitchhiker's Guide to the Galaxy (1979)
The Restaurant at the End of the Universe (1980)
Life, the Universe and Everything (1982)
The Meaning of Liff (1983, with John Lloyd)
So Long, and Thanks For All the Fish (1984)
Young Zaphod Plays It Safe (short story) (1986)
Dirk Gently's Holistic Detective Agency (1987)
The Long Dark Tea-Time of the Soul (1988)
The Deeper Meaning of Liff (1990, with John Lloyd)
Last Chance to See (1990, with Mark Carwardine)
Mostly Harmless (1992)
Douglas Adams's Starship Titanic (1997), in fact written by Terry Jones (who insists he wrote the whole thing while in the nude), but based on an idea by Adams.
The Salmon of Doubt (2002), unfinished novel manuscript (11 chapters), short stories, essays, and interviews.

All of them hilarious. So if you ask me - this guy was special.
Now I'll just have to get my hands on The Meaning of Liff and the Doctor Who episodes Adams wrote...

Have also found out that our derest Mr. Adams died from suffering a heart attack while he was working out at a private gym in California. It subsequently turned out that he too, like his most adorable Hitchhiker characters, knew where his towel was. He didn't even turn 50.

Geeks gone goofy

You know the kind of people completely without any sort of social life, sitting around creating stories based on other peoples stories (what we'd call "fan-fictions")? People who make their own characters (so-called "Original Characters"/"OC's") only to place them in, lets say, the The Lord of the Rings universe? Or the Harry Potter universe for that matter?
Isn't that just sooooo geeky?

My HP character's here.
Here.
And here.
And here too.

Yeah. I'm THAT geeky.
I'm two steps away from being a full out pure-blood L.A.R.P.*'er.
...OK, maybe I'm not THAT geeky. But I'm pretty f-ing close.

*L.A.R.P. = "Live Action Role Play", in Swedish also called "lajv".

Så roligt har jag det

Det bästa som hänt mig idag är att jag blev uppringd av min arbetsgivare och meddelad att jag fått ett eget schema att gå på fram till jul. Jag vet alltså att jag har jobb fram till jul. SÅ kul har jag det alltså.
Jobb = bra. Bara jobb = dåligt.

Aja. Nu kan jag planera min tillvaro i alla fall.

Ibland tycker jag att Ulricehamn suger lite extra.

Där fick jag för det

Igår morses gick jag upp tidigt. Ja, tidigt för att vara frivilligt, alltså runt 7:15 och drog på mig mina nya joggingskor. Musiken på mp3'n var lika fantastiskt blandad som vanligt (Cee Lo Green delar plats med Corroded, Rascal Flatts, 30 Seconds to Mars och soundtracket till The Princess and the Frog) och under de första tio minuterna ute kändes det bra. Riktigt bra. Sen började jag få skoskav, men jag sprang lite till i ren ilska. Sen fick jag halta hem. Väl hemma hade jag skoskav i storleksordning Polen i släptåg. Nu kan jag inte ha på mig skor.
Där fick jag för att jag var rastlös.

Jag började läsa J.D. Salinger's The Catcher in the Rye i början av veckan eftersom den tydligen är en klassiker i USA. Har inte många sidor kvar nu men det har varit ren tortyr att läsa den. Inte i Twilight-andan av tortyr men bra nära.
Där fick jag för att jag var nyfiken.

Let it snow, let it snow, let it snow

Vår första snö. Innan den försvann.


Det såg bra ut när den bara låg där. Sen började det regna. Och plogbilen kom inte som den skulle. Min bil är kass i det vädret men jag gillar att köra den ändå. Än ligger jag inte i diket.

Life right now

Cons:

1. It’s raining. Horizontally. That's November in Sweden for ya.
2. Headache in spite of coffee gulping.
3. Essay writing. It sucks. I thought QUB was bad.

Pros:

1. I’ve got tea in all the colours of the rainbow.
2. Cookies. Lets not forget the cookies.
3. Castle. Anything with Nathan Fillion really.