Double standards

I can't wear my septum piercing visible at work, or rather, I refuse to because of the comments I've recieved when I do. I have a variety of collegues with different very distinct appearances. Among them I have two male collegues who stand out from the rest; one has a huge, well-groomed beard and tattoos covering most of his right arm and the other has a snakebite piercing. There are occasional comments on the tattoos, some admiration for the beard and (surprisingly) next to no comments at all about the snakebite piercing. My green hair on the other hand... countless, every day, every hour (99.99% positive). When I wore my septum jewellery our customers would look less at my face, they would make weird discreetly offensive jokes, ask why I would do that to myself, talk about how hideous facial piercings are and so on ad nauseum (I even noticed how som customers would choose to decline my help in favour of one of my collegues or choose another checkout than mine if they could).
So naturally, I found myself asking why that was and then it hit me; I'm a woman. I am still seen as public property. It's seen as completely acceptable to comment on my looks at any time (hint: it's not). I also work in a shop. Which only works to exacerbate the situation. I'm supposed to be this comely and appeasing creature and while the green hair can be considered cute and quirky, the septum piercing is still considered improper to most. Put them together and all I am is a rebellious, untoward girl who've lost her way and need to be told so.

Balls of steel

I'm a bit of a klutz. I lose things all the time and in the past month I've lost three threaded balls for my piercing jewellery. Just poof, gone. This is exactly the kind of event I'd call a SMEF - Severe Mass Existence Failure. Left socks does this a lot. And pencils. And bobby pins. They just go missing into thin air.

This resulted in me getting myself a small bag-full of new 3 mm steel balls (rather than the standard 4mm) and I've got to say it looks better, even though I might be the only person who'd notice it. They might also go missing much faster but that is yet to be seen. Anyway.

Bonus! Story time! I've worked at the same shop for some 2½ years now and people are just starting to recognise me out of my uniform (the green hair really made it easier). One of our regulars saw me at the local grocery store this fall and since I wasn't at work I was wearing my septum jewellery. Ever since then he's mentioned my septum piercing every single time he's been at the shop. "I'm so relieved that you're not wearing that nose thing" or "How's the nose" or "Those nose things are just hideous". And every time I just try to avoid the subject or explain that I only wear my jewellery when I'm not at work. But he keeps mentioning it and it got me wondering what he really expects me to say? "Oh yes sir, you're right! I'll go take it out right now if it pleases you, sir!" Ugh. I just want to tell him to get the fuck out of what I do to my body in my spare time and what kind of jewellery I wear does not concern him in the least (since how I look does not in any way affect my work skills, which should be the only thing that matters). His opinions on my looks are genuinly unwanted and really sexist - like I'd give a shit about his assessment of how fuckable I am. Now I'm all worked up about this.

2013 - a year full of... cats?

I usually do this thing at the end of every year where I go through the events of the passed year. This year will not be an exception but seeing as I haven't written much this year nor done much else than sleep and work I'll just feed you a few anecdotes and pictures with captions. Enjoy. Or not.
Oh and if you're just looking for some of my favourite tv shows, films and books of the year skip to the end. Keep scrolling.

The beginnings of a new year...:

My old friend Torsten and I spent New Year's Day of 2013 together. He turned 17 this year and is still one of the most opinionated teenagers I've ever met. I'm hungover in the picture, I'm sure, but Torsten doesn't mind. It only guarantees him lots of cuddles. We love cuddles.

Spring's here:

I was a pink Yip Yip Martian for the Scnadinavian Sci-Fi, Game & Film Convention and got attack-hugged by a very happy Spiderman. I'm not sure how I ended up in this situation. Ok, I'm lying. It's all L's fault. He's in the blue Yip Yip costume. We were awesome.

All summer long:
Summer arrived late but it came in like a wrecking ball, ripping people's clothes off as it went. No, really. I love how the whole of Gothenburg acts whenever the sun comes out. All these half naked hipsters, punks, metalheads and rockers with their tattoos - eye candy galore.

I was in love with my piercing. And my hat. All the hipster in this picture is hurting my eyes.
I got back to enjoying handicrafts which delights me to no end because creating things is a great pleasure but hasn't held that kind of attraction to me in a long while.

So I completed things for my medieval outfits while I had the inspiration. Check out my purse! It's got tassels!

We crazy Swedes often enjoy our Midsummer's Eves with a large side of alcohol. Attending a party at a friend's place meant I was stealing his tiara at every chance I had. He's got the prettiest things. And the loveliest of shoes and glittery dresses.

Autumn is summer's end:
2013 was the year of my return to the Medieval Week on Gotland and it was much better than I could ever have imagined. On the first night after I had blatantly stolen a hat from one of the landsknecht, I picked up a Steampunk Pirate to share a nightly stroll with. Only later did I realise that the pirate and I could have advanced to a more horisontal position in my bunk but hey, I was having a hoot and a half nontheless. I returned the hat. I drank enough beer to drown a fish. On the last night I located and snogged a bearded knight with amazing hair. In all fairness, I must admit it to be a week to cherish in memory.

Here, have a picture of His Fluffyness Mus-Ingvar.

It was an unusually warm September. Lovely.

Oh, and I turned 25. Blergh.

Qwertee is my new favourite thing to throw money at. It speaks to me. Though I ask you to ignore the ring I'm wearing in the picture; I use it at work to scare off the creeps by pretending that I'm engaged (the feminist in me is crying over the fact that the only thing that can scare the creeps off is the potential threat of my fake partner). To everyone else it's a silver ring with the One Ring engraving.

L adopted a Maine Coon and after spending hours in shock over how fucking HUGE this feline creature is I couldn't stop petting him. He makes a great pillow.

We've reached the end - December:
A busy month for me. I got started on my new tattoo but with a great deal left for another sitting I'll rather not bore you with the details just yet. As you probably have already figured out I'm planning my next tattoo as I write. It might be painful to get a tattoo but there's nothing like the pleasure of having it done.
It was finally time for my return to Belfast. My friend L got to see Belfast in all its glory. Bombs and all. Yeah, I'm serious. We're the kind of freaks that enjoy visiting cathedrals so we went for a tour to St. Anne's Cathedral and later the same day a small bomb detonated nearby. Luckily we were happily drinking our tea back at the hostel at that point. I was pleased nontheless because my inner beer nerd was overjoyed with all the locally produced ale I poured down my gullet.

Back at the Parlour at last.

Once back I continued my life as usual but I was a pair of pink pig slippers and a Cookie Monster onesie richer.

In conclusion:

Happy New Year!

I move on with my life with my boy band haircut still in place, but with a larger library, a new piercing and more ink. 2013 held no greater surprises in my life and looking back at it I can't really find anything that stands out among all the rest. It was a bleak year to be quite honest and I make no resolutions or promises facing the next one. 2013 was in retrospect the year when nothing considerable changed.

But what about the films and books?
2013 wasn't even that much of an amazing cinema experince. Quite a lot of disappointments to be fair as I had waited a few years for some of the titles (Riddick, Kick-Ass 2, The Wolverine, Star Trek Into Darkness among others) but if I had to recommend you anything I'd tell you to give Now You See Me, Monster's University, The World's End, Iron Man 3 and Pacific Rim a chance. Like previously stated, nothing mind-blowingly awesome but entertaining at the least.
Even Doctor Who lost all of its charm and I have no fucks left to give about the fate of the Doctor now that Moffat has completely taken over the show. Sadly, nearly the same goes for my old favourites Supernatural and Sons of Anarchy - by now I'm just too invested in the characters to stop watching. The third season of Game of Thrones came and went. Instead of lingering on this misery, I watched and rewatched what there is of the second season of Elementary and welcomed Dracula with Jonathan Rhys Meyers and Almost Human with Karl Urban and Michael Ealy to my weekly schedule. Sleepy Hollow was a fresh wind. Agents of S.H.I.E.L.D. wasn't. The instant success of Orange is the New Black was well deserved and I'm on pins and needles for the next season.
As we arrive at the subject of the books I've plowed through this past year, there are a couple of titles I'd like to give the praise they deserve: I, Lucifer by Glen Duncan, Hyperion by Dan Simmons and the Johannes Cabal series by Jonathan L. Howard. They're excellent if you like a good story with an unexpected ending.

Yeah. Basically.

Byebye piercing.

Sometimes you just have to give up. I've really tried but it wouldn't heal properly. It was a kind of old one that had to be sacrificed. I don't really miss it. Better to feel good with what's healed up.

Pimping the skin you're in - Part III

Booked.
February.
I'll start small. Like I said before: I've go(a)t plans but they will be better off with another tattoo artist I've checked out years ago. We'll see.

Piercing healing well. I should have done this much earlier.

Pimping the skin you're in - Part II

It’s gorgeous! I hope to a well-tattooed God that this piercing will make it. The piercer I go to (the one whose statistics of successful piercings on me is so far 100% - she really is awesome) basically told me that this can’t go wrong. In all her years no one has ever failed to heal it.  So I’m not very worried. It’s well protected. I have high hopes and almost regret going to the Piercing Bible – I found lots of pictures of botched piercings. Ugh.

Also took care to find out when I can book a session for my next tattoo. It’ll probably be at some point in March. I’ve got plans I tell you. Go(a)t plans.

Pimping the skin you're in

It’s ridiculous that I’d need someone to hold my hand in order for me to not chicken out. I'm still not 100% certain of this. I should be by now - been planning it for a while. Lets see what they can do for me.


...and I wasn't at all inspired by a recent mini-obsession.

Fail

Det är när en stirrar ut på frosten som en inser hur svinkallt det blivit. Fram med vinterkapporna alltså. Trots att de är världsbäst så vill jag inte att det ska vara så kallt att jag måste använda dem. Dilemma. I-landsproblem.  Jag har i alla fall vinterkappa (om en nu tvångsmässigt måste se något positivt i det hela).

Jag som inte ens har pengar i större utsträckning har bara under det här veckoslutet gjort en och annan secondhand och lågprisbutik regionen över osäkra. En vintageklänning där, en handväska där, ett par klackar… Det är vackert och inte så dyrt men att plötsligt få spelet och anstränga budgeten med ett par nya glasögonen var kanske onödigt för någon som får pengar från CSN (som för övrigt äntligen fattat vinken och gett mig pengar 6 veckor in på terminen, by divine intervention). Mais, je ne regrette rien.

Halloweenkostymen är fortfarande inte närmare färdigställning. Mest för att det måste finnas en grundidé om den ska färdigställas, så by default så har jag inget klart än. 2 veckor kvar till den första maskeraden tillägnad Halloween. Jag hade en idé men sen kom jag på att alkoholhaltiga drycker och svärd aldrig är en bra kombo. Moving on, alltså…

Dessutom kan jag skriva in ännu en rook till rullorna. Jag stod ändå ut i 6 veckor (4 veckor mer än förra gången) men sen jag tog ur läkningssmycket har jag inte bara slutat att vara konstant yr och trött utan också slutat vara smått illamående den mesta av tiden.
Konstaterande: inga fler broskpiercingar för den här nörden.

Fail.

Procrastinators unite... tomorrow?

I guess The Hutt is temporarily down. Since school started on the 1st I’ve gone right back into my old tracks with too much coffee/tea/sugar and procrastinating the hell out of everything that’s ever been in my life.
Just a short update before I leave again:
I got myself a new rook piercing when I was in London (Camden Town's where it happens!) and since it’s been two weeks of problem-free healing now I figured I could go tell everyone. I’ve tried a rook once before but as my ear turned more and more purple I felt I had to take it out and I’ve also tried helix piercings twice which ended with me having to take the ring out after two nights of heavy bleeding and eat iron supplements both times. My new rook is barely even sore now so I’m keeping my hopes up. Failed piercings seems to be a recurring theme for me.

Not only that but I’ve cut my hair. Back to the double sidecut. We’ll see how long it last this time.

371 of the 1079 movies I “must” see before I die have been seen. Last in line was Das Boot - a perfect example of a movie that doesn't get better because of its immense lenght. 
Slow progress.

The year that was 2010

What THE F**K happened?
Since when does time move in such an extreme velocity? Another year's at its end and though I've got older I can't say that this year's brought wisdom. At least not the kind I can use.

Best of 2010:
*I got pierced. Again. Just as much fun every time despite the fact that half of the piercings I've had done haven't healed well or at all and had to be taken out. The interesting ones are still there though. I wonder - what's next in turn?
*Once again visited Scandinavian Sci-Fi, Game & Film Convention in Gothenburg. Stormtroopers and nerdiness galore! See you there in February?
*I was actually in New York City, USA. For real and not just through Woody Allen's distorted camera lense.
*I bought my Akira Kurosawa box. 17 Japanese masterpieces in one box. My life-long obsession was finally put to rest. Somewhat. I'm still missing a few Kurosawa epics.
*Visited Stockholm Beer & Whiskey Festival. Now that's an experience you can taste!
*One of the last things of the year was buying the Queer as Folk complete series boxed set. No need for more explaination.
*I discovered Sebastian Horsley. No need for explaination in this case either - just read Dandy in the Underworld and see for yourself.

...and then it's high time for some bitching, people, I give you:

Worst of 2010:
*I moved away from Kalmar and with it - the gym. Moving away from the city isn't half as bad as moving away from the gym but moving from the gym isn't half as bad as moving from the people. When they still liked me that is. This one is a bit two-sided.
*Due to too much stupidity collected in one skull, I didn't manage to graduate and get my University degree.
*I didn't expand my tattoo even though I would very much like to. I wonder what else I'm too lazy/chicken shit to do?
*I seem to have fucked up so many friendships I barely have any left. I think I might actually have a problem with my brain being missing. It might be an empathic problem as well.
*The bastards of Blizzard didn't release Diablo III.

For 2011:
We'll just have to see what the next year will bring. Hopefully, it'll be some old friends meeting anew, new friends getting together, tattoos, books, tea, movies, laughter, picnics, sci-fi, fantasy but mostly, I hope for lots of love.

"Aah, shit."

(Post in Swedish follows)
Uppsats, uppsats, uppsats... Den ofärdiga C-uppsatsen som är min nyckel till examen.
Det är vad som borde finnas i mitt huvud just nu men det känns som om det är 3 000 andra grejer som tar upp hjärnan istället.
Mest tatueringsidéer, pengar som skriker på att bli spenderade på en systemkamera, ny piercingslängtan, sjuka djur, kläder och ett smått bubblande hat mot illvilliga människor och min dator som fortfarande vägrar spela mina DVD'er.

Torra ögon

Jag vill skriva men jag vet inte vad. Jag är riktigt kluven.
Dessutom krånglar en av mina piercingar - så jävla ont. Men det ska väl lösa sig det också till slut precis som det har gjort förr. Synd bara att det är på ett sånt utsatt ställe.

En tanke: kan man självdiagnosticera sig själv som borderline? Känsloskiftningar som är helt uppåt väggarna; ilska, ångest, skratt, tårar om vart annat, och en närhetslängtan som resulterar i att jag får panik och hellre tar avstånd ifrån andra.
Det kan vara stressen, det kan vara så att jag alltid är såhär.
Jag vet inte.

Snökaos

Jag har skottat snö i nästan 1,5 timme. Jag väntar mig att isbjörnar, mammutar och ullhåriga noshörningar kommer kutande vilken sekund som helst. Det är mellan 20-100 cm snö överallt på det här stället. Helvete.
I alla fall.
Gården är insnöad. Jag kan alltså inte ta mig någonstans alls utan fyrhjulsdrift. Min bil har inte något som ens skulle kunna liknas vid goda vinterkörningsegenskaper så... nej.
Vilket är ännu mer irriterande när jag får galet gulliga sms från Sjöbjörnen och när söta Sandra var på plats i Kalmar från i torsdags då jag åkte Hem tills idag.

Men igår lyckades jag ändå ta mig till Borås och pierca mig. Symmetri var ledordet. Jag hade dock glömt hur satan-helvete-hej ont det gjorde så jag skrämde halvt ihjäl lite boråsare efteråt när jag post-piercing skrek av mig det värsta utanför studion. Det kan de ha.
Fantastiskt vackert blev det i vilket fall.

Nu blir det snart fika á la landsbygd och sen ett par härliga timmar med en varulvsroman ackompanjerat med en balja té.

What the...?

Typiskt Kalmar. Det var apkallt i eftermiddags och nu regnar det. Förändring förnöjer eller vad var det jag sa? Och jag bad faktiskt om snöslask.
Ibland är det svårt att vara jag.

Saker jag borde göra klart till imorgon kväll:

• Hjälpa till att skriva klart uppsatsen (borde varit klar tidigare idag).
• Sammanfattning och utvärdering utav den här kursens kurslitteratur (ska vara klart före 10:00 imorgon).
• Boka piercingtid på Pistelero till fredag.
• Kontrollera att jobberbjudandet står kvar till i sommar.
• Lista ut vem kukhuvudet som försökte logga in på min helgon förra söndagen är.

För övrigt:
24-timmarsuppdraget "Operation: Kattvakt" tar avstamp imorgon. Det kommer att bli "Paris, je t'aime", té och popcorn. Förhoppningsvis sömn. Kanske t o m något att krama på.

Ja, jag gillar fortfarande min lugg. Och min webkamera.

Woosh

Precis så lät det när VISA-kortet gled genom kortläsare efter kortläsare efter kortläsare i butikerna i Kalmar igår. Jag vill inte veta vad jag spenderade. Men det blev en del.
Lunchen var fantastisk. Maten var god, sällskapet var en björn till karl. I liked every second.

Det är för övrigt helt acceptabelt att gå med vanliga Converse tygskor på vintern också. Har man bara strumpor på sig är det ändå inget problem. Så länge det inte blåser. Eller är snöstorm. Som det är just nu i Kalmar. Jag gick hem från en skolkamrat i det här vädret för över en timme sen. Det var kallt.
Jag har just fått tillbaka känseln i tårna.

Nu ska jag ha en kopp varm choklad till och förvånas över hur mycket kärleksstrunt det tillkommit på Voddler inför Alla Hjärtans Dag (blä för den kommersialismens låtsashögtid för övrigt).
Tycker att de kan ha fler kvalitetsfilmer som t ex Braindead, Meet the Feebles, Moonchild och Radioactive Cannibal Vikings from Hell.
Intressant idé.

Om en vecka ska jag pierca mig igen.
Ska. Vill.
...
Ska.

Vardagen kallar

Imorgon klockan 13:15 är det för min del introduktion och genomgång för denna sista termin innan examen vid Linnéuniversitetet fd. Högskolan i Kalmar.
Efter det blir det föreläsning två gånger i veckan, ett redovisningsseminarie och en tenta under tiden fram till slutet av mars, sen New York City och kandidatuppsats på 15 hp.
I juni kommer det förhoppningsvis att vara slut. För en stund i alla fall. Nej, skolan skrämmer mig inte men den är hysteriskt tråkig just nu.
När det här är över ska jag fira i stil med Barney Stinson, jobba ihop pengar likt Fenton Spadring och sen fara runt planeten som en smurf i en tvättmaskin.
En dröm som många andra.
Som t ex att jag vill pierca mig igen i februari efter att första kursen slutat.
Eller att jag vill hitta billigt boende i Visby till v.32 ganska snart.

Igår däremot söp jag in Kalmarterminen. Jag kan ha druckit upp någons öl och tagit kort på tre mycket förvånade, helt främmande, Meskalinare nere på Sjukan men du vet, det är så Kalmar är. Välkommen tillbaka. Mina skor var fantastiska i alla fall.

Idag har Fisken varit här. Allt är som det ska vara.

The year of 2009

Satan i gatan, är vi redan här? Wow, tiden går snabbt när man har haft mycket att göra men det här är ju nästan löjligt.
Själv har jag rest över halva Svea Rike och även intagit Nordirland, allt under detta Nådens år 2009. Här i kronologisk ordning:

Scandinavian Sci-Fi, Game and Film Convention i Göteborg - Michael Biehn var där, killen som spelade Corpral Hicks (ja, han den snygga) i min favorit-sci-fi Aliens, så jag var tvungen att åka dit (upptäckte till min förskräckelse att han inte är så snygg nuförtiden dock). Jag svansade i god ordning efter stromtroopers och nazgûls hela dagen i min egenkomponerade skoluniform. Jag suktade även efter att köpa en life-size Stitch, konstaterande I like fluffy.

Studieresa till Bryssel - och jäklar vilket drag det var och inte var man människa förrän två dagar efter att man kom hem. Fest, Svenska Representationen, parlamentet och en fantastiskt multikulturell stad. Denna resa kommer för alltid att kommas ihåg som de dagar då jag lärde mig att älska öl. Tack Stella Artois, jag är för evigt tacksam.

Kvastkampen i Kalmar - och det var väldigt rosa. Temat var musik och vi var Flamingokvintetten. Alldeles för mycket alkohol och alldeles för mycket fjädrar (jobbarna på Corehouse HATADE oss efter tre dagar). Vi vann lekarna i alla fall.

Leksands Medeltidsmarknad - och världens mysigaste dessutom. Jag och Syster lyssnade på och dansade till Nordmans konsert (det var fantastiskt roligt att höra dem live trots att Håkan glömde texten till Vandraren), vi badade i Österdalälven två veckor efter islossning, åt 'Nöff', drack (mycket) öl, pratade med musikanter och knektar till 5 på morgonen och njöt så mycket vi bara kunde i 30-gradig värme i maj.

Kungahälla Medeltidsdagar - det enda jag kommer ihåg är gyttja, regn och otrevliga människor alternativt fulla OCH otrevliga människor. Bohus Fästning och jag kommer inte direkt överens men om solen skiner i denna Guds bakdel sommaren 2010 så kanske vi ses där igen. Med Jäger.

Medeltidsveckan på Gotland - 10 dagars semester som resulterade att jag kom hem med 39 graders feber och fick stanna hemma från jobbet i två dagar. Utvilad var det ja. Denna vecka av veckor erbjuder både sina bra och dåliga sidor till alla som väljer att uppleva dem. De bra minns man för evigt, de dåliga lämnar man på färjeterminalen. Jag ber er uppleva det i person eftersom att återberätta aldrig ger samma känsla som att faktiskt vara med om det.

Söderköpings Gästabud - Sörping överaskade (eller?) med regn. Och regn. Och en mysig stadskärna. Jag, Syster och Riddarna med Käpphästar bodde i tält och där drack vi, åt vi och... levde vi. Hela helgen. Minnesvärt är att jag fick en ung beundrare på campingen. Han var 5 år gammal.

Järnbränning i Tranemo - den sista i sitt slag tydligen. Nu ska Järngänget läggas till vila har det ryktats om. Frågan är om gubbarna kan hålla sig borta från ugnarna eller om det bara flyttas till en annan plats. Som den prydnad jag varit sen jag var tre äpplen hög så följer jag med.

International Students' Orientation Programme i Belfast - now that was some great craic! Fick snabba lektioner i hur Belfast/Nordirland funkar och lika snabba tourer i staden genom pubar och torg. Två veckor spenderade genom att se sig omkring.

Invasion Belfast II - Emerald Garrison (Knights of the Empire) intog Belfast och det var fantastiskt töntigt. Jag gick dit (en timmes promenad) och jag gick därifrån (1,5 timmes promenad, ForbiddenPlanet ligger på vägen) för att jag inte hade råd med mer än inträdet... "...and I'd do it again I tell you, I'd do it in an instant, mwahahahaHAHAHA!" Nej då, jag är inte nördig, I just want me a stormtrooper.

Första tatueringen - ta en blyertspenna, vässa den och dra den sedan mot huden, ganska hårt. Ungefär så känns det i princip att tatuera sig. Så, nu har vi det utrett. Tatueraren var kvinlig, välpiercad, vältatuerad och väldigt trevlig när hon inte var stressad. Jag blev nöjd så det blir flera, var så säker. "I'm addicted to your tattoo..."

Belfast Christmas Continental Market - vackrast under mörkrets slöja så att alla lampor kommer till sin rätt. Så mysigt, så vackert, så trevligt, så... juligt.

Sist men inte minst några smakprov ur vad som komma skall under 2010: Uppsatser, tillbaka till Kalmar, Scandinavian Sci-Fi, Game & Film Convention i Gbg, New York City, Leksands Medeltidsmarknad, examen, sommar, Medeltidsveckan och kanske en liten resa någon annanstans? Det får framtiden utvisa.

GOTT NYTT 2010.

Geez Louise

Jag är så galet trött just nu att det hade varit underbart att bara gå och lägga sig och få sova ett par år. Problemet ligger i att jag inte har tid med det hur mycket jag än känner för det.

Nu har jag i alla fall hittat essay guidelines gällande hur QUB vill ha sina uppsatser. Ännu ett frågetecken uträtat alltså, så nu finns det egentligen inget som hindrar mig från att börja skriva. Jag har 1500-2000 ord om Charles Taylor att skriva och ungefär lika mycket om Orientalism. Jag ska bara vakna till lite först, annars är det kört i vilket fall som helst. Jag känner mig lite som Daisy i Spaced. Jag sitter vid tangentbordet (hon vid skrivmaskinen) och inom två minuter är jag någon helt annanstans och gör något just då mycket intressantare, saker i stil med att städa badrummet eller rensa ut garderoben.

Jag har för övrigt gett upp hoppet om min rook, den är numer urtagen och övergiven. Brosket har än en gång vunnit över mig.

Men tatueringen läker fint.

Håller dock på att bli flintis från en kombination av stress och klorvatten. Jag är inte road. Att jag dessutom fått klippa av ännu mer av längden på mitt hår eftersom det är så slitet gör inte min situation bättre. Peruk nästa? Eller bara en jättebra ursäkt till att klippa det axellångt?

Trött. Gräv ner mig.

Mmmug

Idag:
Föreläsningar i IP och CTJ, sedan Starbucks för en Venti Americano, en Chocolate Chunk Cookie och massor av plugg. Fick en del gjort under mina tre timmar där och är därför ganska nöjd med mig själv.

Mitt stackars öra mår dessutom bättre men min röst är inte vad den brukar vara.

Imorgon:
Seminarier i EMNS och IP.


P.S. Längtar efter att få åka till Dublin den 5:e november!

We're off to see the wizard...

...the magical wizard of Hogwarts! Har du någonsin sett något mysigare? Hittade ett litet paket när jag kollade posten idag efter timmen då jag har suttit och låtsats veta något om Rawls teorier om rättvisa. Jag vet en del från det jag försökt kramma in i huvudet men inte tillräckligt för att kunna sitta och diskutera kring det i en timme.

Men för att återgå till det ursprungliga ämnet;

I said I was going to get it no matter what I had to do and now it's mine, my precious, my very own Gryffindor scarf.

And no, it's not purple, it's maroon, men du har helt rätt - den ser lila ut. Den tillhörande slipsen, som i mitt fall ligger hemma i Sverige, ser också lila ut så jag var ju i alla fall förberedd. Kan dock inte hjälpa att känna mig lite besviken på nyansvalet. Vad var det som fick Warner Bros.' kostymmakare till Harry Potter-filmerna att tänka "yes, maroon it is" när det står "scarlet" i böckerna och rött hade gjort sig så mycket bättre som kontrast till de andra husens färger? Nu blev det istället grönt, gult, blått och... maroon?

Besviken kan man för övrigt lugnt säga att jag är på mitt öra. Man ser det inte på bilden men övre delen på mitt vänstra öra är rosa och lite svullet. Det har hänt en gång tidigare vid ett annat piercingtillfälle som slutade med att jag fick ta ur smycket och därmed börjar jag igen bli lite smått irriterad över att till och med mina öron konspirerar emot mig (och framförallt emot min ekonomi).

Idag har det varit mörkt i Belfasts tegeldjungel. Trist väder med tunga regnmoln hela dagen, men det speglar lite av hur man känner sig. Trist, grå och hängig. Höstdepp? Det är ju inte för inte som man längtar hem till katter, hundar, familjen, tända stearinljus, doften av lussekatter, saffran, kanel, apelsiner, nejlikor och glögg med varma russin.